Nyhetsbrev från eSam
april 2026
Vi börjar sammanfatta ännu ett verksamhetsår
Våren är en intensiv period på många sätt – det är mycket som ska avslutas inför sommaren, inte minst eftersom eSams verksamhetsår slutar den 30 juni. Just nu arbetar jag med att summera månaderna som gått och påminns då om att det kommit fram väldigt mycket bra av medlemmarnas samverkansarbete. Vi har exempelvis avslutat arbetena med AI-regulatorisk sandlåda och digital ingång för privatpersoner och samtidigt borrat vidare i andra frågor så som AI-kodstöd för utvecklare och nationella dataområden.
Ett annat avslut som starkt påverkar eSam är att Katrin Westling Palm, som varit programmets förträffliga ordförande i hela elva år, kommer att sluta och vid styrgruppens årsmöte i juni väljs en ny ordförande. Innan dess är det mycket som ska hinnas med och flera av eSams arbetsgrupper filar som bäst på rapporter som ska publiceras de närmaste månaderna. Det finns mycket intressant att ta del av där så håll utkik på eSams webbplats och i nyhetsflödet!
Öva på cyberangrepp tillsammans med andra myndigheter
Cyberangrepp sker ofta på sätt man inte riktigt planerat för. Att öva under realistiska förhållanden – tillsammans med kollegor från andra myndigheter – är ett effektivt sätt att bygga verklig förmåga.
I takt med att AI blir allt effektivare på att hitta säkerhetshål och hybridkrigföringen intensifieras ökar kraven på myndigheters egen cybersäkerhetsförmåga. Många myndigheter har byggt upp eller upphandlat en operativ säkerhetsövervakning, ofta kallat en SOC, men att ha en lösning på plats räcker inte – den måste också övas.
Realistiska övningar hos FOI i Linköping
Säker statlig it-drift - NITIS - erbjuder sina medlemmar att öva på cyberangrepp tillsammans, med FOI som övningsvärd. FOI tränar också bland annat Nationella cybersäkerhetscentret. Erik Enocksson från eSams kansli deltog nyligen i en sådan övning och vittnar om ett välstrukturerat upplägg förlagt över två dagar i FOIs övningslokaler i Linköping.
Övningen testar kompetens, stresstålighet och gruppsamverkan under press – i realistiska it-miljöer. Fokus ligger inte på avancerade verktyg utan på den egna förmågan: vad gör du när verktygen inte fungerar som tänkt? En viktig styrka är att SOC-personal från samma myndighet får öva sida vid sida med kollegor från helt andra myndigheter, vilket kräver att man snabbt hittar gruppdynamiken med personer man inte känner sedan tidigare.
Vikten av att känna varandra innan krisen
Deltagarna lyfte särskilt värdet av att möta experter från andra myndigheter i övningsform. Om man i framtiden behöver samarbeta eller låna in resurser från varandra är det en stor fördel att redan ha en relation. Detta gäller även för myndigheter som upphandlat SOC-tjänst och behöver en god egen förståelse för att samverkan med leverantören ska fungera när det väl händer.
Temamöte - Professor Virginia Dignum om AI, förvaltning och digital suveränitet
AI är något som inte bara händer oss – det behöver berikas med val kring etik, regler och god förvaltning för att fungera i offentlig verksamhet. Det menade professor Virginia Dignum från Umeå universitet och Sveriges AI Policy Lab som gästade eSams temamöte.
I april anordnade eSam ett temamöte med Sveriges AI Policy Lab och professor Virginia Dignum, verksam vid Umeå universitet och författare till boken The AI paradox - how to make sence of a complex future. Mötet gav värdefulla perspektiv på hur myndigheter kan arbeta med AI på ett sätt som är hållbart, ansvarsfullt och som värnar den digitala suveräniteten.
Börja med frågan varför – inte hur
En av de tydligaste slutsatserna från mötet är att strategin AI först – som ofta går i linje med stora leverantörers säljargument – riskerar att leda till problem, särskilt inom offentlig sektor. Forskningen som presenterades visar att ett ansvarstagande förhållningssätt till AI i stället bör utgå från syfte och samhällsnytta: vad ska AI faktiskt lösa, för vem, och finns det bättre alternativ? Strategin Ansvarstagande AI, sätter riktning i fokus före hastighet.
Att skynda på AI-införanden utan ett tydligt syfte är sällan effektivt – och ofta kostsamt. Professor Dignum lyfte fram tre nyckelfrågor som bör genomsyra all AI-användning i offentlig verksamhet: Vad är samhällsnyttan? Varför just AI, och för vem? Vilka alternativa lösningar finns? Lika viktigt är att inkludera kritiska och motsatta röster i beslutsprocessen – inte bara dem som förespråkar teknikens möjligheter.
Budskapet om hastighet var också tydligt: innovation tar tid, av goda skäl. Innovation har inget slutmål utan sker löpande över tid.
Definiera framgång på egna villkor
En annan central punkt handlade om hur framgång med AI mäts och definieras. Den allmänna debatten tenderar att kretsa kring ständigt växande datamängder och allt mer komplexa modeller – men professor Dignums forskning utmanade den bilden. Mer data eller större modeller är inget mål i sig. Många verksamheter behöver inte gigantiska AI-lösningar för att uppnå god nytta.
Resonemanget sträckte sig även till den geopolitiska dimensionen. Ser man enbart till stora språkmodeller kan det se ut som att EU redan är utkonkurrerat av USA och Kina. Men om målbilden i stället handlar om ansvarsfull, demokratiskt förankrad och samhällsnyttig AI – då ser bilden annorlunda ut. Här lyftes även Kinas regulatoriska arbete fram som något värt att studera, trots frånvaron av demokratiska mål, eftersom flera av deras regelverk för AI-styrning kan ge värdefulla lärdomar.
AI kräver förvaltning – precis som allt annat
En bil måste uppfylla säkerhetskrav. En mobiltelefon likaså. Inom AI saknas ännu minimala säkerhetskrav på samhällsnivå, vilket gör det extra viktigt att enskilda organisationer själva ställer sådana krav. Forskningen visade också att det är vanligt att organisationer försöker använda AI för att lösa djupare strukturella problem – men att det sällan fungerar. Sådana problem behöver hanteras på egna meriter, inte döljas bakom ett teknikskifte.
För myndigheter är frågorna om kontroll och likabehandling centrala. Det handlar om att veta var myndighetens information finns, hur beslut fattas, att resultat sker under myndighetens kontroll och att medborgare behandlas lika över tid. AI är inte något som bara händer oss – det behöver berikas med våra val kring etik, regler och god förvaltning för att fungera i offentlig verksamhet.
Ett kostnadsfritt stöd för att hitta rätt
För att hjälpa myndigheter och organisationer att navigera dessa frågor har Umeå universitet tagit fram ett verktyg med konsultation kring det de kallar "fråga noll" – vad ska vi egentligen ha AI till?
Temamöte - OECD om AI för myndigheterna, en internationell utblick
Hur använder offentlig sektor AI – och vad kan Sverige lära av omvärlden? I april hölls ett temamöte med experter från OECD och Danmark för en internationell utblick baserad på erfarenheter från över 80 länder.
Den 21 april arrangerade eSam ett temamöte för medlemmarna med fokus på en internationell utblick inom AI-området. Med på mötet var Jamie Berryhill och Natalie Cohen från OECD samt Thomas Hildebrandt från Danmark.
De två första presentationerna tog avstamp i OECD-rapporten Governing with Artificial Intelligence, publicerad sent under 2025. Jamie berättade om AI-relaterade användningsfall inom offentlig sektor, inventerade från ett 80-tal länder. Merparten av fallen rör hur tjänster utformas och erbjuds till privatpersoner och företag, juridisk administration samt regulatorisk design och utformning.
Natalie fördjupade sig i de användningsfall som rör policyutveckling – från design och implementation till monitorering och utvärdering. Thomas avslutade med ett konkret danskt projekt där AI-prototyper utvecklas för att förstå och förklara regler
Från robotlabb till myndighetspraktik – så ser AI-forskningen ut idag
I slutet av april fick eSams medlemmar en konkret inblick i forskningsfronten när de besökte Linköpings universitet med fokus på AI.
Humanoida robotar, drönare och språkmodeller för europeiska språk – studiebesöket gav en bred bild av vad som händer i framkanten av AI-forskningen. Vid universitetet ges ett hundratalet kurser inom AI-området och forskning bedrivs inom flera relevanta områden, däribland motståndskraftiga AI-system, robotik och autonomi samt tillförlitliga och hållbara språkmodeller för europeiska språk.
Från teori till praktik
Under dagen fick deltagarna presentationer om AI i offentlig sektor – hur myndigheter kan använda AI på ett effektivt sätt och vilka förutsättningar som behöver vara på plats. Dagen innehöll också besök i universitetets robotlabb samt praktiskt arbete i AI-labbet där deltagarna fick testa den senaste tekniken för att utveckla egna lösningar.
Snabb utveckling öppnar nya möjligheter
En tydlig slutsats från besöket är att AI-modeller det senaste halvåret tagit ett betydande steg framåt – både vad gäller möjligheten att utveckla kvalitativa tillämpningar och inom cybersäkerhetsområdet. Det är intressant att fortsätta diskussionen om hur myndigheter, med eSam som plattform, kan fördjupa utbytet mellan forskning och praktik.
235 arkitekter från 38 myndigheter på eSams arkitekturforum
Den 22–23 april arrangerades den fjärde omgången av eSams arkitekturforum i Liljeholmen, Stockholm. Forumet är öppet för alla i medlemsmyndigheterna som har intresse för arktikektur.
Under två dagar fick deltagarna ta del av 18 presentationer fördelade på två spår inom teman som digitalisering, arkitekturarbete, information och data samt AI.
Programmet spände över ett brett fält. Bland ämnena fanns krav för digitalt bevarande av data, Kronofogdens integrationsmönster, plattformar för datahantering, effektiv informationsdelning i arbetet mot brott, nationella dataområden, öppna AI-modeller i intern miljö, gemensamma verksamhetsförmågor och arkitekturperspektivet på AI-verkstaden.
En uppskattad mötesplats
Arkitekturforum fyller en viktig funktion som mötesplats där medlemmarna kan inspireras av varandras initiativ, utbyta erfarenheter och bygga nätverk över myndighetsgränserna. Att forumet i år samlade deltagare från hela 38 myndigheter visar på ett stort och brett engagemang inom arkitekturområdet.