December 2025

Den fjärde iterationen i piloten har analyserat ett tilltänkt system för riskvärdering av betalningsförmåga. Arbetsgruppen har fortsatt att utforska AI-förordningens bestämmelser om risknivå samt praktisk hantering av kraven på dokumentation.

Kan en rangordning av betalningsförmåga anses utgöra social poängsättning? Vad innefattas i tillgång till och åtnjutande av väsentliga privata tjänster och väsentliga offentliga tjänster och förmåner? Och vad gäller för enskilda näringsidkare, ska de omfattas av begreppet fysiska personer vid tillämpning av AI-förordningen?

Frågorna har varit många när arbetsgruppen analyserat ett tilltänkt system för riskvärdering av betalningsförmåga och utforskat vad dokumentationskraven betyder i praktiken. Hur ska dokumentationen finnas tillgänglig och på vilken nivå ska beskrivningarna vara? Några av deltagarna i arbetsgruppen reflekterar över arbetet:

Andreas Voxberg, Chief Data Scientist på Skatteverket

- För mig har arbetet i den regulatoriska sandlådan framför allt visat vilket stort mervärde som uppstår när juridik och teknik arbetar tätt tillsammans. Det har varit både lärorikt och inspirerande att genom öppna och konstruktiva samtal söka och hitta gemensamma lösningar. Även om det system vi analyserat inte bedöms som hög risk har processen gett oss möjlighet att pröva hur vår befintliga dokumentation står sig mot kommande krav. Efter arbetet känner jag mig tryggare – vi har några delar att stärka, men står redan på en stabil grund.

Lärdomar

• Bedömningen av vad som är ramen för systemet, är komplex. Ytterst behöver leverantören definiera vad som faller inom AI-systemet och därefter paketera och dokumentera utifrån detta.
• Sannolikt kommer dokumentationen att finnas lagrad på flera olika ställen. Detta ställer krav på möjligheten att kunna visa spårbarhet och att dokumentationen kan tillgängliggöras på begäran av t.ex. en tillsynsmyndighet.
• För att en sandlåda ska kunna vara effektiv, hålla hög kvalitet och bidra med ett mervärde för AI-innovationssystemet krävs omfattande satsningar, både vid uppstart och drift.
• Arbetsmetoden som använts i piloten fungerar väl även för en myndighets utforskande verksamhet i stort.

Fakta

Piloten drivs inom eSam för att öka kunskapen om AI-förordningen och AI-regulatoriska sandlådor - ett begrepp för att t.ex. ge leverantörer möjlighet att utveckla, träna och testa AI-system i en kontrollerad miljö innan de tas i bruk. Målet med sandlådor är att främja AI-innovation och öka rättssäkerheten.

Piloten är ett initiativ mellan Bolagsverket, Skatteverket, Riksarkivet och Försäkringskassan, i samarbete med Integritetsskyddsmyndigheten och Post- och telestyrelsen. Arbetsförmedlingen och Ekonomistyrningsverket har deltagit i tidigare iterationer. Förhoppningen är att piloten ska öka kunskapen om hur AI-regulatoriska sandlådor bör inrättas och fungera i Sverige och vilka förutsättningar som krävs för att aktörer ska kunna nyttja dem.

Läs rapporten här pdf, 4.7 MB.

excel-mall för spårbarhet xlsx, 22.3 kB.

Nästan varannan person i Sverige svarar att de är obekväma med att AI används som beslutsstöd hos statliga myndigheter, medan endast 28 procent är bekväma med det. Det visar en ny undersökning om svenskarnas syn på AI som genomförs för åttonde året i rad.

Undersökningen har genomförts av Insight Intelligence tillsammans med eSam, Amazon Web Services, SKR och Bonus Copyright Access. Resultatet visar att i genomsnitt var fjärde säjer att de inte vet, eller är tveksam till AI-baserat beslutsstöd, vilket kan bero på att man saknar information om vilken typ av beslut och beslutsstöd det rör sig om. I undersökningen ser vi dock att de flesta är antingen negativa eller tveksamma. För privat sektor ser det lite annorlunda ut där nästan lika många är bekväma respektive obekväma - 37 procentenheter mot 39 som inte är det.

– Det här pekar på vikten av tydlighet och transparens från offentlig sektor, när det kommer till att utveckla AI-lösningar och AI-stöd och att vi ställer höga krav på säkerhet, säjer Fia Ekelöf som är kanslichef på eSam.

Det framgår även i undersökningen att frågan om personlig integritet ofta lyfts som en utmaning när det kommer till utveckling av AI-applikationer. Det är endast 15 procent som säger sig ha högt förtroende för att AI hanterar ens personliga information på ett säkert sätt.

– Inom offentlig sektor pågår många arbeten för att stärka förmågan att utveckla AI-lösningar som kan användas för att exempelvis effektivisera interna processer eller förbättra kvaliteten i arbetet, fortsätter Fia. Jag tycker att resultaten i undersökningen stärker oss i vårt arbete att prioritera frågor som informationssäkerhet, dataskydd och vikten av transparens i de lösningar som tas fram. Det här är något som eSams medlemmar är väl medvetna om och jobbar mycket med.

Undersökningen visar även att:

• kunskapen om- och användandet av AI ökar i Sverige - 80 procent av de tillfrågade svarar att de på något sätt använder sig av AI i sin vardag, främst för att översätta språk och söka efter information.
• Sjukvården är den samhällssektor där flest är bekväma med att AI används
• Andelen som föredrar mänskligt skapad kultur och underhållning ökar.

Länk till undersökningen: Svenska folket och AI pdf, 4.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Undersökningen baseras på svar från 1000 personer mellan 16 och 70 år i Sverige, som under oktober 2025 intervjuats av Verian genom Sifopanelen - en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Samtliga resultat sammanfattas i rapporten ”Svenska Folket och AI 2025”. För mer information om undersökningen och rapporten kontakta Klas Davidsson på klas@strandberghaage.se eller 0736-75 70 98

Ett av årets sista temamöten var en pedagogisk genomgång av det teknikskifte som vi just nu befinner oss mitt i.

Tidigare i december tog eSams medlemmar del av Jakob Engdahls spaningar om mönster i AI-utvecklingen. Jakob som arbetar på SCB, gav en överblick av AI-utvecklingen just nu, exempelvis om vad som ingår i ett AI-system och vad en AI-agent är för något. Vi befinner oss mitt i ett teknikskifte som är svår att överblicka konstaterade Jakob inledningsvis. Vi möts nästan dagligen av nya lösningar och begrepp. Här uppstår många möjligheter men det finns också risker, oförutsägbarheter och behov av nya bedömningar.

Jakob bjöd också på en framtidsspaning om vilka förmågor vi ser att morgondagens AI-lösningar kommer att ha:

- Vi står precis inför att börja använda AI-agenter i större utsträckning – för kommunikation med andra system, som del i våra arbetsteam eller som själva vid behov kan skapa egna, nya agenter, konstaterade Jakob. Det här ger oss en ökad förmåga att fatta beslut men det ökar också oförutsägbarheten och ställer krav på transparens och förklarbarhet.

Du kan se hela temamötet i efterhand via länken till inspelningen här:

Temamötet om Mönster i AI-utvecklingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vi på eSams kansli vill tacka för ett roligt och spännande år! Vi ses efter lite välförtjänt ledighet och fortsätter myndighetssamverkan igen i januari.