januari-februari 2026

Kombinationen regulatoriskt stöd, erfarenhetsutbyte och den kommande AI-verkstaden, ska ge eSams medlemmar bättre förutsättningar att navigera i ett snabbrörligt tekniklandskap.

Behovet av gemensamma krafter inom AI har aldrig varit större. Under de senaste fyra åren har eSam fungerat som ett nav för medlemmarnas utveckling genom att ta fram vägledningar, rapporter och utbildningsinsatser. Men i takt med att förändringstakten ökar, ställs nya krav på både snabbhet och konkretion i det gemensamma arbetet.

Från teori till praktisk tillämpning

eSam har under en längre tid bedrivit utforskande arbete i form av AI-labb och pilotverksamheter. Två av initiativen är arbetet i fyra iterationer med AI-regulatorisk sandlåda samt tester av AI-baserat kodstöd. Syftet är att skapa en trygg miljö där myndigheter kan testa ny teknik och samtidigt hantera de juridiska och etiska frågeställningar som uppstår. Behovet av att följa utvecklingen, samverka och ta del av varandras resultat fortsätter alltjämt.

Erfarenhetsutbyte som drivkraft

eSams medlemsmyndigheter har hunit olika långt i sin digitala transformation. För att korta startsträckan för fler, läggs stor vikt vid erfarenhetsutbyten kring specifika ämnen som:

• AI-förordningen; navigering i det nya europeiska regelverket.
• Generativ AI; möjligheter och risker med storskaliga språkmodeller.
• Styrning och ledning; hur AI integreras i myndighetens strategiska arbete.

AI-verkstaden – nästa steg i stödet

För att ytterligare sänka trösklarna för AI-användning påbörjas nu etableringen av en AI-verkstad hos Skatteverket och Försäkringskassan. Verkstaden ska fungera som en praktisk resurs där bl.a. eSams medlemmar kan få tillgång till verktyg och expertis för att utveckla och implementera AI-lösningar i sina egna verksamheter.

Genom att arbeta brett och dela såväl framgångar som utmaningar, fortsätter eSam att bidra till offentlig sektors förmåga att använda AI för en mer effektiv förvaltning.

Verksamhetsförmågor behövs för att modellera och utveckla verksamheten men avsaknaden av en gemensam terminologi skapar onödiga hinder. eSam har därför tagit fram ett ramverk som de flesta svenska myndigheter kan använda.

Inom offentlig sektor är begreppet verksamhetsförmågor centralt för att modellera och utveckla verksamheten. Trots att många myndigheter har likartade behov, har avsaknaden av en gemensam karta och terminologi skapat onödiga hinder för t.ex. samverkan och gemensamma upphandlingar. För att möta detta har en arbetsgrupp inom eSams sakområdesgrupp för arkitektur tagit fram ett ramverk med potential att användas av flertalet svenska myndigheter.

Synergieffekter genom standardisering

Idag gör många organisationer egna anpassningar av olika typer av ramverk, vilket gör det svårt att spegla processer mellan myndigheter. En ökad standardisering förväntas ge tydliga fördelar:

• Effektivare upphandlingar: Möjliggör gemensamma inköp och kravställningar.
• Smidigare omställningar: Underlättar koordination vid lagändringar som berör flera aktörer.
• Stärkt samverkan: Förenklar kunskapsutbyte och utlåning av kompetens mellan myndigheter.

Stöd för både arkitekter och beslutsfattare

Vägledningen är utformad för att ge praktiskt stöd oavsett myndighetens nuvarande mognadsgrad. Den innehåller fördjupad information om framtagning och tillämpning av förmågor, samt stöd för mognadsmätning och förmågebaserad planering.

Materialet vänder sig till en bred målgrupp – från arkitekter och verksamhetsutvecklare till användare utan arkitekturkompetens som vill förstå värdet av ett förmågebaserat arbetssätt. Genom att erbjuda ett konkret förslag på gemensamma verksamhetsförmågor skapas en inspirationskälla för både de som startar från noll och de som vill anpassa sin befintliga arkitektur till en gemensam standard.

Publicering i slutet av mars

Arbetet med vägledningen är i slutfasen och eSams medlemsmyndigheter har fått den på remiss för att kunna säkerställa relevans och förankring hos medlemmarna. Den slutgiltiga vägledningen publiceras på esamverka.se under senare delen av mars.

Illegal avfallshantering är en växande utmaning som skadar både miljön och en sund konkurrens. En ny förstudie från projektet Renare avfall visar nu vägen framåt.

Illegal avfallshantering är en växande utmaning som skadar både miljö och sund konkurrens. En ny förstudie från projektet Renare avfall visar nu vägen framåt: genom ökad informationsdelning och en gemensam analysförmåga ska tillsynsmyndigheter få kraftfullare verktyg för att förbättra tillsynen och motverka avfallsbrottsligheten.

Idag är tillsynsarbetet mot avfallsbrott ofta fragmenterat. Myndigheter kämpar med en bristande överblick över avfallsflöden, vilket gör det svårt att prioritera rätt och arbeta förebyggande. Tillsynen hamnar ofta på redan kända verksamheter, medan de stora brottsvinsterna döljs i komplexa nätverk.

Den nyligen avslutade förstudien föreslår utveckling av ett gemensamt analysverktyg som ska ge tillsynsvägledare och inspektörer det stöd de behöver för att göra smarta, riskbaserade urval.

Förstudien pekar på att framgången ligger i att utveckla tre delar parallellt:

1. Bättre tillgång: Enklare åtkomst till viktig information från centrala myndigheter.
2. Ökad delning: Smidigare sätt att dela tillsynsdata mellan myndigheter.
3. Gemensam analys: Förmågan att identifiera mönster och risker i stora datamängder.

Målet är att gå från en reaktiv tillsyn till en proaktiv och datadriven strategi där vi sätter in resurserna där de gör störst nytta.

Pilot för informationsutbyte

Under 2026 planeras ett pilotprojekt för att bygga en prototyp för informationsutbyte där man kan testa i en skyddad miljö. Målet är att leverera en färdig prototyp och tydliga rekommendationer för hur ett nationellt analysstöd ska se ut i framtiden. Kontaktperson är projektledaren Dag Lestander på Naturvårdsverket.

Vad händer nu?

Förstudien rekommenderar att Fas 2 drar igång under början av 2026. Målet är att leverera en färdig prototyp och tydliga rekommendationer för hur ett nationellt analysstöd ska se ut i framtiden.

Allt fler utvecklare vill använda AI för att skriva snabbare och säkrare kod. För myndigheter med höga säkerhetskrav är molnbaserade tjänster inte alltid ett alternativ. Ett nytt initiativ inom eSam visar nu att det är möjligt att köra kraftfullt AI-kodstöd – helt i egen miljö.

Intresset för AI-verktyg inom programmering har exploderat. De kan hjälpa till med allt från att generera kodsnuttar till att hitta säkerhetshål och öka kunskapsöverföringen mellan kollegor. För många myndigheter finns det dock ett stort hinder: källkod får ofta inte lämna organisationens slutna IT-miljö.

För att möta detta behov har en arbetsgrupp inom eSam utvärderat hur moderna AI-modeller presterar när de körs lokalt på myndighetens egen hårdvara.

Resultaten från utvärderingen är lovande. Tidigare krävdes enorma serverhallar för att köra avancerad AI, men optimeringar har gjort att modellerna nu kan köras på betydligt enklare hårdvara.

– Våra tester visar att det finns modeller som presterar bra även för mindre organisationer. Vissa effektiva modeller kan till och med köras på en enskild kraftfull arbetsstation, berättar Peter Krantz från Utbetalningsmyndigheten.

Modellerna har genomgått både automatiserade tester och manuell kodgranskning med hjälp av så kallade kodagenter. Intressant nog visar testerna att de vanligaste standardiserade testerna ("benchmarks") inte alltid ger en rättvisande bild av hur bra stödet fungerar i det dagliga arbetet.

En central del av projektet har varit att titta på säkerheten. Arbetsgruppen betonar att det inte går att göra en "heltäckande" analys av en AI-modell. Istället handlar det om att myndigheter måste göra en bedömning utifrån sin egen riskacceptans.

Även om tekniken nu finns på plats, återstår frågor om hur arbetssättet påverkas. Hur förändras kunskapsöverföringen när en AI föreslår lösningar? Vad händer med kodkvaliteten på lång sikt? Införandet av AI-kodstöd kräver att vi även undersöker de organisatoriska konsekvenserna och hur vi säkerställer att kompetensen hos våra utvecklare fortsätter att växa.

Området har en mycket hög förändringstakt. Det finns stora vinster med att myndigheter samarbetar inom en rad olika områden som berör AI-kodstöd för systemutveckling.

I ca två har eSam drivit en pilot av en AI-regulatorisk sandlåda tillsammans med Integritetsskyddsmyndigheten IMY. Det har gett många värdefulla insikter om AI-förordningen, arbetssätt och förutsättningar.

Utgångspunkten för piloten har varit att i flera iterationer förstå kraven på AI-system och att belysa vad som krävs för att upprätta en AI-regulatorisk sandlåda, inbegripet kompetenser, resurser, dokumentation och eventuellt teknisk infrastruktur. Målet har vidare varit att kunna bidra till kunskap om hur AI-regulatoriska sandlådor bör inrättas och fungera i Sverige samt vilka förutsättningar som krävs för att aktörer ska kunna nyttja sådana sandlådor.

Arbetet har skett i samarbete med Skatteverket, Bolagsverket, Arbetsförmedlingen, Ekonomistyrningsverket, numera Statskontoret, Riksarkivet, Försäkringskassan samt Post- och telestyrelsen som har deltagit i en eller flera av pilotens iterationer.

Linda Lindström, jurist på eSams kansli, reflekterar över arbetet:

— Det här projektet har varit fantastiskt roligt att genomföra. Att samla en sådan tvärfunktionell kompetens för att djupdyka i frågor som ingen tidigare har besvarat, har varit en otrolig förmån. Projektet har gett många lärdomar om AI-förordningen och vad en sandlåda bör innehålla, men också kring arbetssätt. Det är verkligen en styrka för offentlig sektor när vi går samman och genomför dessa typer av projekt.

Det finns några tydliga slutsatser av arbetet:

• AI-förordningen är till stor del en ordning och reda-lagstiftning – det handlar om att skapa och upprätthålla en struktur och hålla en dokumentation över myndighetens AI-system.
• Det finns en tydlig nytta med att delta i en AI-regulatorisk sandlåda – sandlådan ger effektiva förutsättningar vid utveckling av AI-system och en värdefull hjälp att tolka kraven i AI-förordningen och hur de kan uppfyllas.
• Deltagande i en AI-regulatorisk sandlåda är en styrnings-och ledningsfråga – ett deltagande i en sandlåda är en investering i förtroende, lärande och samhällsnytta och en strategisk möjlighet och inte bara en administrativ börda och kostnad.
• En AI-regulatorisk sandlåda erbjuder ett praktiskt arbetssätt som fungerar väl för utforskande verksamhet i stort och som ger en generell kompetenshöjning hos deltagarna.

Läs rapporten på publikationssidan » pdf, 319.2 kB.

Vi ser ett ökande fokus på AI och nya regleringar på säkerhetsområdet. Regeringen har presenterat AI-strategin och flera satsningar för att göra AI, digital identitet och säkerhet till grundläggande delar av offentlig förvaltning.

Några axplock ur Radarbilden:

I AI‑verkstaden har Försäkringskassan och Skatteverket fått i uppdrag att etablera infrastruktur, styrning och stöd för upphandling samt tekniska komponenter. Den ska vara i begränsad drift senast 1 juli 2026 och får betydande anslag 2026–2030.

Den 20 februari 2026 presenterade regeringen en ny AI-strategi som tar ett samlat grepp om AI-frågorna. Målet är att Sverige ska vara bland de tio främsta länderna i världen inom AI, exempelvis genom en AI-verkstad, AI- och datauppdrag till drygt 100 myndigheter, och en ny lag om effektiv datadelning inom offentlig förvaltning. En nationell AI-samordnare ska utses för svenska språkmodeller. Regeringen ska också lägga fram ett lagförslag som ska göra det mer effektivt att dela data mellan myndigheter.

Parallellt har regeringen gett Digg i uppdrag att ta fram ett förslag på hur Sverige kan organisera ett långsiktigt och strukturerat samarbete för utveckling av tjänster för data och artificiell intelligens. Uppdraget ska redovisas i maj 2026. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för att offentliga aktörer, akademi och andra relevanta aktörer tillsammans ska kunna utveckla säkra och effektiva data- och AI-tjänster, i linje med både svenska och europeiska digitaliseringsmål. Tillgång till data i säkra behandlingsmiljöer utan överföring, vidareutveckling av Sweden Connect och Sveriges dataportal samt etablering av regulatoriska sandlådor enligt AI‑förordningen pekas ut som centrala praktiska möjliggörare för skalbar och kontrollerad AI‑utveckling i offentlig sektor.

Enligt regeringen har AI också en stor betydelse för Sveriges säkerhet och försvar. Sverige behöver utnyttja AI för att stärka skyddet av samhällsviktiga funktioner och värna både inre och yttre säkerhet. Sveriges digitala sårbarhet måste minska samtidigt som tillgången till säkra tekniska plattformar säkerställs.

Säkerhet och beredskap stärks genom ett skärpt regelverk och organisatoriska förändringar. Den nya svenska cybersäkerhetslagen och cybersäkerhetsförordningen - NIS 2 - innebär att offentliga verksamhetsutövare inom utpekade sektorer måste vidta skyddsåtgärder för nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter, med tillsyn och sanktionsmöjligheter vid brister. Systematiskt och riskbaserat cybersäkerhetsarbete lyfts fram som grund för nationell motståndskraft och påverkar hur myndigheter bedriver digitalisering. Ökad cybersäkerhet förutsätter tvärsektoriellt, riskbaserat arbete där skyddsåtgärder prioriteras efter sannolikhet och påverkan.

Till rapporten »

Till den anpassningsbara excelfilen som hör till » xlsx, 67 kB.