Maj 2025

PTS utvecklar ett långsiktigt och strukturerat arbete med flera samverkande delar, där målet är att alla – oavsett förutsättningar – ska kunna använda digitala tjänster på jämlika villkor.

På eSam:s temamöte den 5 maj presenterade Post- och telestyrelsen sitt arbete med digital inkludering, där deltagarna bl.a. fick höra redovisningen av det avslutade regeringsuppdraget från 2024 och det fortsatta uppdraget i årets regleringsbrev.

Sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken

PTS ska bevaka utvecklingen, identifiera hinder, samverka med andra aktörer och bidra till uppföljningen av funktionshinderspolitiken inom digitaliseringsområdet. Arbetet utgår från principen om universell utformning och är en integrerad del i myndighetens satsning på att undanröja digitala barriärer.

Styrning och uppföljning

PTS har tagit fram ett 20-tal indikatorer som används för att följa utvecklingen av digital inkludering över tid. Indikatorerna speglar faktorer som tillgång till utrustning och uppkoppling, digital kompetens och användning av digitala tjänster. Arbetet med indikatorerna syftar till att identifiera hinder, synliggöra förändringar och ge underlag för prioriterade insatser. Myndigheten ser också över behovet av att utveckla nya indikatorer i takt med att området förändras.

Ökad kunskap

Genom omvärldsbevakning, analys och kommunikation, bidrar PTS till att sprida kunskap om hinder, behov och lösningar på området digital inkludering. Bl.a. tar myndigheten fram lägesbilder för nuläge och pågående insatser inom fem strategiska områden, som i sin tur utgör gemensamma kunskapsunderlag för att stödja andra aktörer att planera och följa upp arbetet på det här området.

Samverkan

Det mesta av PTS:s eget arbete bygger på samverkan med andra aktörer. Myndigheten verkar för att samla in erfarenheter, skapa dialog och förankra arbetssätt genom kontakt med olika delar av samhället – civilsamhälle, näringsliv och andra myndigheter. Några exempel är ett användarråd som ska bidra med erfarenheter och perspektiv från individer som berörs av digitala hinder och ett aktörsforum som ska samla organisationer och aktörer med centrala roller i att påverka digital inkludering i praktiken.

Myndigheten ansvarar även för samverkansplattformen Digitalidag, som engagerar aktörer från hela samhället. Plattformen är aktiv året runt och kulminerar i en årlig temadag – i år den 10 oktober – som ska engagera och sätta fokus på digitaliseringens möjligheter och utmaningar, där digital inkludering är en viktig del.

Tillsyn och regelverk

PTS har tillsynsansvar enligt lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (2023:254). Lagen omfattar bland annat elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handel. Tillsynen är en viktig del i arbetet med att säkerställa att digitala produkter och tjänster är tillgängliga och användbara för alla – en grundläggande förutsättning för digital inkludering. Ansvaret motsvarar DIGG:s ansvar enligt DOS-lagen, som gäller för offentlig sektor. Tillsammans stärker regelverken tillgängligheten i den digitala miljön.

För mer information, eller om ni ser möjligheter till samverkan, kontakta gärna PTS.

Under våren har organisationer inom och utanför eSam uttryckt oro för geopolitiska risker kopplat till sin it-miljö och hur organisationen ska sörja för god digital beredskap.

Många funderar över om det är dags att göra justeringar i it-miljön, samma frågor som finns hos kommuner och regioner. Därför arrangerade eSam och Sambruk en gemensam och tvärfunktionell workshop den 6/5 för kommuner, regioner och statliga myndigheter.

Geopolitiska risker skulle kunna vara nekad access till amerikansk tjänst eller till amerikanska byggstenar i en svensk molntjänst. Det kan också vara omfattande prishöjningar i ett handelskrig, att delar i ett avtal sätts ur spel (adekvansbeslutet), att rättsskyddet sätts ur spel i USA men också att EU ställer krav på en it-budget eller inför ett förbud mot utomeuropeiska tjänster.

Omfattningen på den här typen av verksamhetsanalys är stor och kräver flera kompetenser som dels kan den egna verksamheten tillräckligt djupt, dels kan tolka omvärlden och omsätta det i en handlingsplan för organisationen, på lämplig nivå.

Lärdomar från workshoppen

Deltagarna i workshopen konstaterar att varken ett totalförbud mot amerikanska tjänster eller ”ingen åtgärd”, sannolikt är rätt väg att gå, även om organisationer initialt kan fatta sådana beslut.

En annan lärdom är att plan B-frågan både berör en planerad exit/förändring över tid och vad som kan hända mer plötsligt. En rekommendation är att verksamheterna disponerar 80 % av tiden till justering över tid och 20 % av tiden till kortsiktig kontinuitetsplanering vid incident. En rekommendation är att prioritera verksamhetskritiska it-lösningar och informationsmängder, dvs säkra myndighetens huvudleverans först.

Den största utmaningen med digital beredskap - plan B - är sannolikt att hitta rätt nivå på nya anskaffningskrav. Om lösningarna man har inte håller måttet, kan det vara utmanande att avgöra vilka krav organisationen ska ställa istället, så att framtida lösningar bättre klarar den digitala beredskapen.

Två av deltagarna reflekterar så här efter workshoppen:

Lina Andersson Innovationsledare Lerums kommun:

- Väldigt bra att få upp ögonen för denna fråga. Bra aktivitet för AB Sverige där vi kan dra mycket mer nytta av varandra. Det har gett flera perspektiv på problemet.

Ronny Odervåg, upphandlare Göteborgs stad:

- Trevligt att träffa kollegor från hela landet och prata om saker som vi sällan pratar om. Plan B handlar är inte bara en upphandlingsfråga utan berör alla våra it-lösningar.

Nästa steg för eSam och Sambruk

Härnäst kommer eSam och Sambruk att starta ett nätverk för digital beredskap och planerar för en ny workshop i början av hösten.

Under våren har eSams medlemmar kunnat utforska möjligheterna att skapa AI-assistenter i ett tillfälligt AI-labb. Resultatet är positivt!

Erbjudandet till medlemmarna har varit att kunna använda ett tillfälligt AI-labb med en plattform där det går att skapa AI-assistenter utifrån en angiven kunskapsbas. Deltagarna har främst utnyttjat möjligheten till ett utforskande arbete för intern support, avtalstolkning och att kunna svara på vanliga frågor från allmänheten. Kunskapsbasen i labbet kan t.ex. utgöra en riktlinje eller länkar till olika webbplatser. AI-assistenterna svarar endast på frågor som finns i den angivna kunskapsbasen. I upphandlingen av labb-plattformen har det inte ställts några särskilda säkerhetskrav, varför en förutsättning har varit att endast använda sig av offentlig information.

I det utforskande arbetet har deltagarna tillämpat ett rekommenderat arbetssätt:

1. Definiera verksamhetsscenarios för utvärdering
2. Identifiera och förbered data som ska användas i plattformen
3. Definiera utvärderingskriterier för respektive scenario
4. Genomför det utforskande arbetet utifrån definierade scenarios och utvärderingskriterier
5. Analysera och dokumentera resultatet och skapa ett underlag som kan användas inom myndigheten för beslut om hur fortsatt arbete kan ske

Totalt har 22 av eSams medlemmar deltagit i AI-labbet och de har utforskat scenarios som exempelvis:

• Klassificera varor enligt tullkoder
• Intern chattbot för it-support
• HR-frågor
• Frågor relaterat till Servicedesk/intern service
• Avtalstolkning
• Frågor från medborgare kopplat mot graviditet och livsmedel
• Omvärlds och framtidsanalys

Resultatet från labbet har varit positivt och bedömningen är att de scenarios som deltagarna har utforskat, främst kan bidra till en ökad effektivitet. I scenariet som rör servicedesk beskrivs t.ex. hur medarbetare kan använda en AI-assistent i stället för personlig kontakt med servicedesk för enklare frågor, vilket frigör tid till andra mer kvalifierade uppgifter.

Myndigheterna har testat olika stora språkmodeller som grund för konversationen i AI-assistenterna t.ex. GPT 4o och Llama. Det gick att se kvalitetsskillnader för de olika modellerna beroende på scenario.

En generell reflektion är att AI-assistenter håller tillräcklig kvalitet för att hantera frågor internt inom organisationen men om de ska användas i gränssnittet mot externa målgrupper, behövs ytterligare kvalitetssäkring. Beroende på scenario kan man även behöva finjustera modellen för att den ska förstå verksamhetsspecifika ord.

Flera av myndigheterna kommer att fortsätta sitt arbete med att se hur AI-assistenter kan användas och införas i verksamheten. Samverkan fortsätter även kring olika områden som identifierats inom labbet, t.ex. hur man etablerar en AI-förmåga kring assistenter, erfarenhetsutbyte kring promptar och hur man gör data inom organisationen “AI-ready”.

För att kunna återanvända data eller it-lösningar mellan myndigheter, behöver förmågan till portabilitet - att flytta en it-tjänst eller datamängd från en miljö till en annan med minimala förändringar - stärkas hos eSams medlemmar.

Efter AI-kommissionens rapport En färdplan för Sverige, anser eSams styrgrupp att medlemmarna bör arbeta för att skala upp användningen av AI. Förmågan till återanvändning mellan myndigheter är en viktig del av detta och för att systematiskt kunna återanvända lösningar mellan myndigheterna, behöver de utformas så att de är portabla - data eller program är möjliga att flytta eller överföra mellan olika system med minimala förändringar. Möjligheten till portabilitet bör genomsyra arbetet att anpassa eller utveckla AI-baserade lösningar.

Mot den bakgrunden startade ett uppdrag inom eSam för att ta fram stöd så att medlemmarna kan utforma lösningar på ett portabelt sätt. Målet ska vara att olika lösningar ska kunna återanvändas mellan varandra. Uppdraget kommer bl.a. att

• Ta fram en vägledning för hur styrningsperspektivet/strategi bör utformas för att stödja portabilitet inom en organisation.
• Tydliggöra hur standarder/standardisering bör hanteras i relation till lösningar
• Tydliggöra hur en myndighet bör förhålla sig till utvecklingsmetodik (t.ex. MLOps) och förvaltning av portabla lösningar
• Ta fram en vägledning för teknisk portabilitet. Tydliggöra rollen för open-source i sammanhanget.

Uppdraget genomförs i en arbetsgrupp med deltagare från Försäkringskassan, Lantmäteriet och Utbetalningsmyndigheten.