mars 2026

En vanlig frågeställning när myndigheter arbetar tillsammans på en gemensam samarbetsyta, är om handlingarna som hanteras på ytan alltid utgör allmänna handlingar. I princip, ja.

Myndigheter uppmuntras från politiskt håll att samarbeta och det blir allt vanligare att myndigheter använder en gemensam samarbetsyta, där myndigheter t.ex. gemensamt kan skapa, redigera och synpunktshantera dokument. En vanlig frågeställning är hur de handlingar som hanteras på en myndighetsgemensam samarbetsyta ska bedömas enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen, om allmänna handlingars offentlighet.

I den nya promemorian som är en del i eSams arbete med digitalt bevarande av data, analyseras den specifika frågeställningen på djupet.

Som huvudprincip utgör de allmänna handlingar, men...

Som huvudprincip kommer handlingar som hanteras av flera myndigheter på en gemensam samarbetsyta, att utgöra allmänna handlingar. Men det finns situationer där det kan bedömas att sådana handlingar inte är allmänna. Det är möjligt att argumentera för att handlingar som myndigheterna under pågående arbete gemensamt skapar, redigerar och kommenterar på en gemensam samarbetsyta, kan bedömas som mellanprodukter som inte utgör allmänna handlingar. Detta gäller både vid samarbeten där det föreligger en osjälvständig ställning och mellan självständiga myndigheter. Den slutliga produkten kommer att bli en allmän handling.

På en gemensam samarbetsyta kan det alltså både förekomma handlingar som är allmänna och handlingar som ännu inte är allmänna. Den gemensamma samarbetsytan bör utformas så att det tydligt framgår vilken status handlingarna på ytan har.

En myndighet som ska delta i ett samarbete på en gemensam samarbetsyta, kan genom promemorian få stöd i de rättsliga bedömningarna.

Bli inspirerad av promemorian - länk till den här pdf, 441.1 kB.

I en tid som präglats av ett allvarligt omvärldsläge, ökande cyberhot och samtidigt en snabb teknikutveckling, har begreppet digital suveränitet åter igen blivit aktuellt.

Begreppet användes bland annat av Försäkringskassan i myndighetens så kallade Vitbok 2019. Nu har det åter aktualiseras för att sätta fokus på behoven av nationell kontroll av data och infrastruktur samt att minska ensidiga beroenden för samhällskritiska verksamheter.

På europeisk nivå pågår en rad initiativ och arbeten på området, bland annat genom EU:s Cloud Sovereignity Framework samt initiativet EuroStack, som vill minska EU:s beroende av aktörer utanför unionen. Inom EU-samverkan finns flera initiativ som jobbar fram lösningar eller nya regelverk för digital suveränitet, exempelvis European Digital Infrastructure Consortiums – Digital Commons eller Digital Omnibus, förslag på ny Cybersäkerhetsakt.

eSams medlemmar vill undersöka hur vi kan stötta myndigheternas arbete med digital suveränitet. Det finns även behov av att minska ensidiga beroenden i kritisk infrastruktur och i leveranskedjor för att minska sårbarheten vid störningar samt stärka rådighet över kritisk information.

Myndigheter kommer att ha diversifierade it-lösningar i sina framtida it-landskap. Digital suveränitet går till stor del ut på att minska sin myndighets sårbarhet efter egna beslutade risktaganden. En del i det gemensamma eSam-arbetet fokuserar på att erbjuda medlemmarna kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte om digital suveränitet. Under hösten 2025 gick ett par sådana temamöten av stapeln och i april berättar Virginia Dignum, professor vid Umeå Universitet, om sin forskning kring AI och digital suveränitet.

Ytterligare aktiviteter är planerade längre fram, bland annat om upphandling och metodstöd för sårbarhets- och riskanalyser.

Läs mer om:

European Digital Infrastructure Consortiums – Digital Commons Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Digital Omnibus, förslag på ny Cybersäkerhetsakt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverkets AI-assistent och forskningsinitiativ med AI inom styrning, automatisering och välfärd, lockade många under mars månads temamöten.

AI-assistenten Ragnar

Temamötet handlade om hur Jordbruksverket konkret gick från AI-strategi till implementation av den första versionen av Ragnar. En viktig insikt är att AI-governance och kontextarkitektur är betydelsefullt för att skapa värde med generativ AI. En av framgångsfaktorerna är ett strukturerat arbete med UX och att ta vara på medarbetarnas feedback och bygga för enkel användning av ny teknik. Även frågor kring hur användandet skalas upp inom organisationen och vilka utmaningar som Jordbruksverket stött på i och med detta behandlades.

Forskningsinitiativ med AI

Den 12 mars bjöd eSam in till temamöte som behandlade forskningsinitiativ kring AI relaterat till styrning, automatisering och välfärd.

Lunds universitet håller samman ett forskningsprojekt om styrning av automatiserat beslutsfattande i offentlig sektor med koppling till användning av AI. I projektet kombineras teori, empiri och legala aspekter för att se hur en ändamålsenlig styrning kan uppnås kopplat mot utmaningar med ökad automatisering och användning av AI-system i beslutsfattandet.

Det pågår även andra forskningsprojekt om konsekvensen av den ökande automatiseringen och AI-användningen och dess påverkan på värdfärdssamhället.

Rapporten är en grundläggande introduktion till generativ AI och en beskrivning av hur medarbetare i offentlig sektor kan använda tekniken på ett effektivt och ansvarsfullt sätt.

Till skillnad från traditionell AI, som är reaktiv och analyserar data för att sortera eller klassificera, är generativ AI produktiv. Den skapar nytt innehåll såsom text, bild eller kod baserat på mönster den lärt sig under träning.

Kärnan i dessa system är stora språkmodeller (LLM). Det är avgörande att förstå att en LLM inte tänker eller har ett medvetande; den beräknar statistiska sannolikheter för vilket ord - token - som bör följa nästa. Eftersom modellen arbetar med sannolikheter kan den ibland generera felaktiga svar eller hallucinera, vilket kräver ett ständigt kritiskt förhållningssätt från användaren.

Strategier för effektiv promptning

Rapporten delar upp promptning i två kategorier: systempromptar, som sätter ramverket för en tjänst i bakgrunden, och användarpromptar, som är den vardagliga dialogen med en AI-assistent. En gyllene regel är precisionsprincipen: en prompt ska vara så utförlig att en människa som inte känner till projektet skulle kunna utföra uppgiften enbart baserat på instruktionen.

Målgrupp för rapporten

Användare av generativa AI-tjänster i eSams medlemsmyndigheter som inte har någon tidigare erfarenhet av att interagera med sådana tjänster, t.ex. en handläggare som använder en AI-assistent för första gången.

Vägledningen kan även användas som inspirationsmaterial för myndigheter som tar fram eget stöd för promptning som är mer verksamhetsanpassat.

Ladda ner rapporten här

Den 17 mars samlade eSam ledare från medlemsmyndigheterna för en heldag om hur organsiationer kan arbeta framgångsrikt med AI, där fokus låg på organisation, styrning och ledning

eSams medlemmar arbetar både enskilt och i samverkan för att använda AI så att det kan öka den inre effektiviteten och erbjuda ett mer ändamålsenligt stöd till privatpersoner och företag. Många medlemmar är i ett utforskande läge i sin AI-resa, vilket väcker nya frågor kring hur myndigheter kan utveckla och använda AI på bästa sätt.

Dagens syfte var därför att ge deltagarna värdefulla insikter som väver samman perspektiv från omvärlden och nycklar för att lyckas med den interna AI-resan. Deltagarna tog del av inspirationspass och rundabordssamtal för erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling.

eSams ordförande Katrin Westling Palm inledde och därefter stod AI-verkstaden, regeringen och näringslivet på scen med perspektiv på externa faktorer som kommer att påverka hur en myndighet organiserar, styr och leder sitt AI-arbete. På eftermiddagen skiftade fokus till hur myndigheterna mer konkret kan utveckla AI-arbetet på ett framgångsrikt sätt.