November 2024

I samband med sitt besök i eSams styrgupp konstaterade ministern att det är mycket som faller på offentlig förvaltning både i AI-kommissionens rapport och i den kommande digitaliseringsstrategin.

eSams ordförande Katrin Westling Palm, välkomnade civilminister Erik Slottner till höstens andra styrgruppsmöte för en stunds samtal kring AI, myndighetssamverkan, förväntningarna på offentlig sektors digitalisering och vad regeringen kan göra för att öka takten. Ministern fick bland annat ta del av arbetet med digital ingång för privatpersoner och menade att det är rätt väg att ställa användaren i centrum när vi digitaliserar offentlig sektor.

Slottner understryker att engagemang som samverkan inom eSam, är viktigt för att åstadkomma resultat på digitaliseringsområdet. eSams medlemmar är viktiga aktörer för att skapa gemensamma lösningar med konkret medborgarnytta.

På frågan om hur civilministern ser på sina möjligheter att öka offentlig sektors förmåga att använda AI svarar han att myndigheterna inom ramen för sina respektive uppdrag, bör testa och utveckla och ha en framåtlutad hållning till det. Han ser samtidigt att det finns en del arbete att göra på det regulatoriska området, bland annat avseende dataåtkomst.

- Vi behöver dels höja kompetensen generellt och som spetskompetens, dels stärka modet att använda AI. Därför är det också är viktigt att arbeta med de juridiska och etiska förutsättningarna i det bredare perspektivet, säjer Erik Slottner.

Erik Slottner konstaterar också i sin presentation att AI-kommissionens färdplan innehåller många viktiga delar som faller på offentlig förvaltning. Även den kommande digitaliseringsstrategin, som Slottner hoppas kan beslutas under våren, ger digitaliseringen av offentlig förvaltning stort utrymme i ett eget kapitel:

- Jag ser en stor vilja i offentlig sektor att driva digitaliseringen och använda teknikens möjligheter.

Allt fler är positiva till AI som stöd inom olika samhällsområden samtidigt som allt fler oroar sig för att AI gör intrång i den personliga integriteten. Svenskarna är fortfarande ambivalenta till AI, vi uppskattar tekniken och använder den mer, men är inte bekväma med att den kommer för nära.

Slutsatserna kommer från den riksomfattande undersökningen Svenska folket och AI som genomförts av analysföretaget Insight Intelligence tillsammans med eSam, Integritetsskyddsmyndigheten, Digg och Bonus Copyright Access. Resultaten visar hur 37 % av svenskarna säger sig vara positiva till hur AI påverkar dem som privatperson, vilket är en minskning med 17 procentenheter sedan toppåret 2021, då 54 % sa sig vara positiva.

Relativt många är öppna för AI-baserat beslutsstöd åt mänskliga handläggare, men nästan ingen är bekväm med att AI tar helt självständiga beslut om oss. Oron för att AI ska fatta felaktiga beslut i frågor som rör den enskilde är fortsatt stor, samtidigt som det vardagliga användandet ökar.

Sofia Ekelöf som är kanslichef på eSam, reflekterar över resultatet:
— Att allt fler ser positivt på möjligheterna att använda AI inom samhällets olika sektorer, tycker jag är väldigt glädjande. Offentlig sektor har stora behov av AI för att stärka servicen och att öka såväl kvalitet som effektivitet i arbetet, men vi måste nyttja tekniken ansvarsfullt och transparent så att människor känner sig trygga med användningen.

Nästan varannan svarar att deras främsta AI-relaterade oro, är att AI ska ta felaktiga beslut om en själv eller ge felaktiga rekommendationer, vilket är en ökning med hela 18 procentenheter sedan förra året. Det är endast två procent som säger sig vara bekväma med att AI tar självständiga beslut om dem. Nästan 4 av 10 rankar som sin främsta oro att AI gör intrång i den personliga integriteten.

Det är viktigt att myndigheter är transparenta med när AI används och fortsätter det utforskande arbetet med säkerhets- och rättssäkerhetsperspektiven på AI-användningen, avslutar Fia.

AI ökar i vardagen

Trots den minskade optimismen svarar majoriteten att deras användande av AI ändå har ökat under de senaste tre åren. Den initiala hajpen har klingat av och nu handlar användningen framför allt om generativa AI-tjänster, exempelvis ChatGPT, översättning eller bildredigering. Var tredje svarar att generativa AI-tjänster är det man har mest nytta av i sin vardag, vilket är en ökning med 14 procentenheter under det senaste året. I år svarar varannan att de använder Chat GPT, vilket nästan är dubbelt så stor andel som för ett år sen.

Undersökningen visar också att användningen av AI på jobbet ökar, men fortfarande används AI mer för privat bruk:

• Översättning av språk är för första gången den AI-baserade tjänst som flest säger sig ha nytta av i sin vardag.
  
• Nästan varannan arbetstagare säjer att de ser möjligheter med hur AI kan hjälpa dem att bli bättre på sitt jobb medan bara 6% känner att jobbet är hotat.
• Var fjärde tycker inte att det spelar någon roll om en människa eller AI har skapat den underhållning som de konsumerar.
  

Undersökningen som genomförts sedan 2018, baseras på svar från 1000 personer mellan 16 och 70 år i Sverige, som under oktober 2024 intervjuats av Verian genom Sifopanelen som är en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Samtliga resultat finns sammanfattade i rapporten Svenska Folket och AI 2024 Länk till annan webbplats..

För mer information om undersökningen och rapporten kontakta Theodor Crawford på Strandberg Haage.

eSams nya arbetsgrupp Säker AI, startade upp med ett temamöte där Gartner presenterade globala råd på området och en modell för bland annat analysarbete.

För att inspirera i uppstarten av den nya arbetsgruppen bjöd eSam och Gartner in till ett gemensamt temamöte med alldeles färska nyheter från Gartner symposium 2024. En trendspaning är att AI-förmågor kommer att föras in i offentlig sektor i lite olika utvecklingssteg; först som ett stöd i bakgrunden med de anställda fortsatt som huvudkontakten utåt, med undantag för AI-assistenter som hjälper allmänheten med sina ärenden. Längre fram ser Gartner att det successivt blir tvärt om, att det är tjänstepersonerna i offentlig sektor som utgör stödet bakom en AI-förmåga.

Ett annat område var riskarbete där Gartner erbjuder en modell som de kallar TRiSM för stöd i arbetssätt, analysarbete och informationshantering. Modellen behöver anpassas för att kunna användas i offentlig förvaltning för sina krav och beslutad informationshantering.

Temamötet blev uppskattat och visade att de tankar som medlemmarna oftast delade inom säkerhetsområdet matchar med Gartners globala råd.

Att ha full egen kontroll på informationen, även vid utkontraktering och i samarbete med andra organsiationer - det kan Zero Trust ge.

Jonatan Stenmark på Trafikverket delade med sig av verkets erfarenheter och tankar kring tidigare och framtida användning av stödverktyget Zero Trust, som kan beskrivas som en samling tekniker med förmåga att styra...

• vem,
• från vilken geografisk plats,
• under vilken tid,
• från vilka specifika nätverk och
• med vilka klienter

... som får se vilka informationsmängder, oavsett var dessa informationsmängder finns. Zero Trust är ett stöd för att kunna dela rätt information med en global AI-lösning och på ett kontrollerat sätt kunna jobba med datasjöar tillsammans med andra myndigheter och fortfarande ha full egen kontroll.

- Även vid utkontraktering är Zero Trust ett väldigt bra stöd, säjer Jonatan Stenmark.

Jonatans medskick till deltagarna var att alla orgnisationer i linje med SÄPOs råd, bör utgå från att man har blivit infiltrerad eller hackad och därför ha inställningen att inte lita på sitt nätverk. Mikrosegmentering av nätverk är bra men räcker inte.