November 2025

eSam har funnits i 10 år och har bidragit till den digitala transformationen inom offentlig sektor, under en period av stora förändringar. Därför justeras inriktningen för att fortsätta vara relevant för medlemmarna.

Vid styrgruppsmötet den 28 november beslutade styrgruppen om en ny inriktning för eSam:

eSamverkansprogrammets syfte är att genom frivillig samverkan, underlätta och driva på medlemmarnas digitala transformation. Tillsammans bidrar vi med hållbara och rättssäkra lösningar till nytta för såväl medlemmar som samhälle.

Katrin Westling Palm är generaldirektör på Skatteverket och ordförande i eSams styrgrupp: - Jag tycker det är viktigt att fortsatt lyfta fram att eSam skapar samhällsnytta, vilket jag tycker är tydligt fångat i den nya inriktningen. De tio åren med eSamverkansprogrammet visar att frivillig samverkan är ett viktigt komplement för att vi ska få resultat, det ser vi bevis för här.

Justering av eSams roller

En förändring i den nya inriktningen, är att eSam får en utforskande roll, istället för en genomförande. Det utforskande arbetet ska stärkas, men det utförande arbetet – exempelvis att ta fram och produktionssätta en lösning - kan med fördel hanteras av andra organisationer eller genom exempelvis regeringsuppdrag. eSams tre roller är nu utforskande, vägledande och pådrivande.

eSam ska vara relevant i tiden

Sverige hamnar generellt sett högt i internationella mätningar av digitaliseringen. Förändringstakten är hög och vi behöver löpande säkerställa att eSamverkansprogrammet har rätt fokus utifrån det rådande läget och medlemmarnas behov. Vid styrgruppens möte i juni i år, beslutades därför att se över programmets inriktning för att säkerställa att vi har en relevant riktning för samarbetet.

Inriktningen justerades senast 2019 och sedan dess har både nationella och internationella förutsättningar förändrats men även förutsättningarna för eSams medlemsmyndigheter. Till exempel har Sverige en ny digitaliseringsstrategi, EU har initierat det digitala decenniet, osäkerheterna i omvärlden har ökat kraftigt och den tekniska utvecklingen har tagit stora språng. eSam har också nästintill fördubblat antalet medlemmar, samtidigt som medlemmarnas syn på nyttan med eSam också har förändrats:

- Den kanske främsta styrkan hos eSam har nog varit att vi kunnat samla experter inom specifika områden och gjort gemensamma analyser. Det har varit personer med kompetenser som bara funnits hos ett fåtal medlemmar och därför gav det ett stort mervärde för medlemmarna i stort, säger Fia Ekelöf som är kanslichef på eSam. Fia fortsätter: - Utvecklingen går så snabbt att man behöver varandra för att hänga med, tolka och dra slutsatser. Vi ser också att man vill utforska lösningar tillsammans: exempelvis ett AI-labb eller gemensam kravställning på en tjänst. Här har eSam en viktig roll även fortsättningsvis.

Sedan eSams styrgruppsmöte den 28 november är Läkemedelsverket en del av myndighetsamverkan inom eSam.

Vi bad myndighetens generaldirektör, Ann Lindberg berätta om sina tankar och förväntningar på medlemskapet och vad hon hoppas att Läkemedelsverket kan bidra med.

- Läkemedelsverket ansluter sig till eSam för att bidra till och dra nytta av det gemensamma arbetet med digital förvaltning i Sverige. Under de senaste åren har myndigheten genomfört en omfattande digitaliseringsresa – från en i delar omodern IT-miljö till en strategisk och verksamhetsnära digital förmåga.

Ann berättar att myndigheten är på en omfattande digitaliseringsresa, både i det svenska perspektivet men också tillsammans med resten av EU:s läkemedelsmyndigheter. Den har bland annat tidigt anammat de möjligheter som AI ger och genomfört robotisering av tidigare manuella arbetsgifter för intern effektivitet.

- Resan vi är på är utmanade men också väldigt intressant. Vi ser fram emot att dela våra erfarenheter och stärka vår förmåga att samverka kring gemensamma lösningar, standarder och arbetssätt. Vår förväntan är att samarbetet inom eSam ska bidra till ökad nytta för både medarbetare, samverkansparter och i slutändan patienter och medborgare, säger generaldirektör Ann Lindberg.

Genom att etablera nationella dataområden kan Sverige stärka en datadriven förvaltning, bidra till EU:s standardiseringsarbete samt öka innovation och konkurrenskraft.

Ett nationellt dataområde skulle ge flera fördelar för svenska myndigheter genom att t.ex. främja tillgången till säkra och pålitliga data, skapa en tydlig organisationsövergripande styrning med fördelat ansvar samt möjliggöra säker sekundäranvändning av data för statistik, forskning, innovation samt träning av AI-modeller.

I EUs datastrategi är det centralt att etablera sektorsspecifika och interoperabla dataområden s.k. data spaces. Syftet är att skapa säkra och effektiva möjligheter för att dela, använda och återanvända data inom och mellan medlemsstaterna. Genom nationella dataområden, kan Sverige stärka en datadriven förvaltning, bidra till EU:s standardiseringsarbete samt öka innovation och konkurrenskraft.

Sedan 2023 har eSams medlemmar analyserat möjligheter till och förutsättningar för dataområden, resultatet finns i två rapporter: ES2024-15 Roadmap för myndigheters datahantering som handlar om hur myndigheter kan bli mer proaktiva i sin utveckling av datahanteringen. I ES2025-21 Nationella dataområden identifieras potentiella nationella dataområden.

Ett nationellt dataområde kännetecknas av:

• Styrning: En definierad ansvarsstruktur med en ansvarig organisation som etablerar ett gemensamt regelverk för bl.a. dataprodukter, datakvalitet, tillgänglighet och behörigheter.
• Säkerhet och tillit: Möjlighet att hantera datasäkerhet ur ett organisationsövergripande perspektiv, vilket stärker kontrollen över data.
• Dataprodukter: Datadelning sker via standardiserade dataprodukter med gemensamt beslutade specifikationer.
• Arkitektur: Kan utformas antingen som förmedlingskopplad (data lagras hos respektive ägare) eller centraliserad (data lagras centralt).
• Rättsliga förutsättningar: Skapar en gemensam bild över de rättsliga förutsättningarna för datadelning och möjliggör en samlad dialog med uppdragsgivaren om lagutveckling.

eSams arbetsgrupp om sina reflektioner och fortsatt arbete

Det finns fördelar med att etablera en struktur med nationella dataområden. Under arbetets gång har flera grupper inom eSam, visat intresse för att utforska om strukturen kan användas inom specifika områden.

Etablering av nationella dataområden behöver ske på ett behovsdrivet sätt, med utgångspunkt i konkreta användningsfall. Man behöver även klargöra rättsliga förutsättningar. Det fortsatta arbetet behöver därför ske i flera spår med ett flerårigt perspektiv för att på ett systematiskt sätt identifiera, utforska, etablera och driva arbetet.

• Fortsatt dialog med intresserade initiativ för att utforska om och hur ett nationellt dataområde kan formas utifrån det pågående arbetet.
• Utforskande arbete inom eSam genom kluster för att bedriva ett utforskande arbete. Inom ett kluster kan medlemmarna identifiera potentiella dataområden utifrån myndigheternas behov, regeringsuppdrag och samverkansinitiativ.
• Gemensam strategisk ansats: För att myndigheterna ska kunna delta i dataekosystem finns behov av en gemensam riktning för myndigheternas strategiska arbete med data. Här finns nu en mall för en myndighets datastrategi för att inspirera medlemmarna att arbeta i en gemensam riktning som täcker
  • datahantering - att stärka förmågan att hantera data som en strategisk tillgång,
  • datatillgänglighet - att öka tillgängligheten och standardiseringen av data, samt
  • samverkan genom nationella dataområden - att aktivt delta i dataområdesinitiativ på EU- och nationell nivå.
• Stödfunktion och pådrivande arbete: eSams arbetsgrupp är stödfunktion för det fortsatta arbetet, med uppdrag att samordna, driva arbetet framåt och genomföra kunskapshöjande aktiviteter. Arbetsgruppen föreslår även ett pådrivande arbete gentemot regeringen, för att skapa förutsättningar för nationella dataområden.

Vad på en myndighet borde skyddas av digital suveränitet, vilka krav borde en myndighet ställa kring anskaffning för dessa förmågor och vilka alternativ finns det?

Detta var huvudspåren för del 2 av workshopparna med rubriken Plan B som eSam och Föreningen Sambruk ordnar tillsammans. Sedan första workshopen i maj har sakfrågan mognat lite, framförallt utanför Sverige. EU-kommissionen har släppt ett ramverk för att bedöma digital suveränitet samt ändrat sina egna anskaffningsregler, nu med stöd för digital suveränitet. Det verkar som att LOU är under viss omarbetning inom EU.

Arbetsgrupperna för workshoppen har landat i exempelförmågor hos myndigheten, som borde skyddas bättre med krav på viss digital suveränitet; verkansförmåga för myndigheten, kritiska samhällsfunktioner, grunddata och register, kommunikation och identiteter. Samtidigt slår arbetsgrupperna fast att det som är kritiskt, inte är statiskt över tid.

Krav som borde inkluderas är, förutom de regulatoriska, även krav på underleverantörer. Det kan t.ex. vara krav på möjligheten att kontrollera funktionalitet och informationsdelning t.ex. för AI. Det kan också handla om krav för kontinuitet och återställbarhet, där man har testat krav för situationer av kris och krig tillsammans med leverantören, som en indikation på att planen håller. Ett medskick från arbetsgruppen är att inte bara tänka krav – myndigheten måste också följa upp. Hur klarar en leverantör av "digital-ö-scenariot" om t.ex. internetkablarna till landet går av eller att leveransen till myndigheten äventyras av en geopolitisk händelse?

En viktig lärdom är att arkitekturstöd med juridisk och etisk kompetens, betraktas som en nyckelfaktor. Myndighetens verksamhetskontinuitet måste hålla.

Alternativa lösningar

Plan-B-lösningar blir plan-A-lösningar. Att säkra myndighetens verksamhet torde vara viktigare än att välja "favoritlösningen". Att ha två systemlösningar när myndigheten ser ett värde med det. Öppen källkod är allt oftare en bra plan-A-lösning. Fungerande exitavtal är idag ett ska-krav. Digital beredskap handlar inte bara om teknikval utan om operativa scenarier, arbetssätt och beslutspunkter. Plan-B-arbetet på myndigheten behöver integreras i ordinarie styrning, med tydliga triggers, redundanta lösningar och genomtänkta manuella alternativ.

”Det handlar inte om ett förbud på amerikanska it-lösningar, bara att en viss procent av anskaffningen borde gå till lokala leverantörer”.

Orden kommer från Dr Cristina Caffarra, italiensk ekonom och expert på digital suveränitet samt en av grundarna till EuroStack, som driver policyfrågor och stärker EUs egna produkt- och tjänsteerbjudande genom samverkan i konkurrens med omvärlden. Cristina har tidigare jobbat med flera av de största it-jättarna men jobbar nu ideellt med att driva arbetet kring EUs digitala suveränitet. I sin presentation på ett temamöte i november, menar Cristina att EU ligger illa till och hänvisar till Mario Draghi, före detta president hos Europeiska centralbanken, som lämnat en omtalad ekonomirapport. I rapporten framgår tydligt att EUs ekonomi drivs eller hindras markant av it-området.

- Det handlar inte om ett förbud på amerikanska it lösningar, bara att en viss procent av anskaffningen borde gå till lokala leverantörer, förklarar Cristina.

Att leva med digital suveränitet är en självklarhet i vår omvärld menar Dr Caffarra. EUs debatter om dess ev. betydelse är relativt unikt. Amerika, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Taiwan är samtliga exempel på länder som haft tydliga krav på digital suveränitet under många år, särskilt för känslig samhällsverksamhet.

Dr Caffarra menar att det finns en fara med att EU blir en digital lydstat till USA eller Kina. Det blir en fråga om antidemokratiska krafter med stor samhällspåverkan. Vidare ser hon att öppen källkod kan bli en nyckel, dels då vi kan samverka i källkoden (stärka varandra), dels att EU rent allmänt får en större flexibilitet kring geografiskt val av lagringsplatser. Dessutom minskar drivkraften att bygga in oönskad delning av kundinformation i it-tjänsten, genom öppen källkod.

Samtalet med Dr Caffarra var inspirerande och kan förhoppningsvis få bidra till att starta arbetet på fler håll. Att vänta på andras initiativ, blir inte nödvändigtvis bättre.

Sommarens bränder i Grekland, födde idén till årets hackaton-vinnare. När ett viktigt meddelande till allmänheten ljuder, vore det bra med mer information om händelsen, direkt i mobilen på det språk man förstår.

Vi bad årets vinnare i eSams hackaton, berätta med egna ord om hur de fick idén till sitt bidrag och hur de tog sig an arbetet. Jonas Eriksson från Bolagsverket:

- En bra start för projektet var att vi kom igång i tid. Den grova idén fanns redan på plats. Vi kunde snabbt samlas kring den och se det uppenbara värdet det skulle kunna skapa för hela landet. Det blev en snabb “buy-in” av alla och vi kunde lägga all energi på att vidareutveckla ett koncept som vi alla trodde på.

Idén till RICO föddes egentligen ur irritation. Jag bor 20 meter från en Hesa Fredrik-tuta, och varje gång den testas, första måndagen var tredje månad klockan 15, påminns jag om att vårt varningssystem är... låt oss säga "analogt". Men irritationen blev nyfikenhet när jag läste om sommarens skogsbränder i Grekland, där tusentals turister evakuerades i total förvirring. Svenska turister fick SMS-varningar på grekiska som de inte förstod, och många visste inte ens vilken riktning de skulle fly. Det var då tanken slog mig: Varför kan vi inte ha ett system som når alla, överallt, på användarens eget språk?

I gruppen kunde vi nyttja alla kompetenser optimalt. De som kan koda fick skina på det och vi kunde utnyttja innovationskompetens där det gjorde mest nytta. På så sätt satt ingen utan tydligt definierat jobb och vi kunde lägga tid på att finslipa storyn och de rätta ordvalen i presentationen. Vi kunde också tajma in pitchen till juryn exakt rätt, så att vi utnyttjade tiden utan att stressa. Det är verkligen ett hett tips att träna pitchen många gånger så att den verkligen sitter både verbalt och tekniskt. Vi hade verkligen roligt, det är en god förutsättning för att kunna göra kreativt arbete bra.

När det gäller själva idén, tycker vi så klart att det är roligt att just den vann. Det är inte en särskilt avancerad lösning rent tekniskt, men den tacklar verkligen ett livsviktigt problem och utnyttjar modern teknik för att ge Sverige och Europa möjlighet till beredskap i världsklass. Vi reagerade på att det kommande systemet som planeras i Sverige, redan har många tekniska begränsningar och att det känns gammalt redan innan det lanserats. Det får oss verkligen att hoppas att vi kan hjälpa det här lilla fröet till en idé och få bollen i rullning med hjälp av eSam.

Den stora utmaningen, utöver samordningen kring beredskapsfrågan, är att påverka så att detta kan bli ett integrerat system, snarare än en app som alla medborgare måste ladda ner.

Team Yes Rico!

Jonas Eriksson, Bolagsverket
Sandra Molin, Pensionsmyndigheten
Johan Mo, Bolagsverket
Emil Brolin, Bolagsverket

Vid årets upplaga av Internetdagarna deltog eSam i panelen Planera för det värsta – digital kontinuitetshantering.

Internetstiftelsen anordnar den digitala konferensen Internetdagarna som vänder sig till alla som är intresserade av - internet. Ett av spåren var digital suveränitet som modererades av Carl Heath, senior forskare inom digital resiliens på RISE. Intresset för digital suveränitet har vuxit kraftigt vilket även har märkts hos eSams medlemmar. I seminariepasset Planera för det värsta – digital kontinuitetshantering var Erik Enocksson på eSams kansli, inbjuden till panelen för att berätta om medlemmarnas arbete och de workshoppar som ägt rum under året.

Panelen samtalade kring kommuners, myndigheters men även leverantörers arbete med digital beredskap. kring en rad viktiga frågor för offentlig verksamhet:

• Hur väl förberedda är offentlig sektor för scenariot då landets internet störs ut eller klipps av?
• Hur beroende är våra it-tjänster av att drift och övervakning sköts från platser utanför EU?
• Hur sårbar är en viss offentlig verksamhet för geopolitisk risk?
• Vilka krav borde myndigheter ställa på digital suveränitet och för vilka delar av sin verksamhet?
• Finns det en fungerande process för licenshantering i kris och krig hos it-leverantören?
• Finns det vid behov krigsplacerad personal hos it-leverantören?
• Finns det fungerande exitavtal?

Helsingborgs stads digitaliseringsdirektör Maria Stellinger Ernblad, berättade att man genom verksamhetsövningar kartlägger vilket läget staden befinner sig i och utreder var man vill stå i dessa frågor kopplat till sin verksamhet. Arbetet görs med stöd av RISE och bolaget Netnod som i panelen representerades av Sara Lidbaum, Projektansvarig för Robusta Digitala Organisationer.

Frågan om digital beredskap är nu en del av den övergripande styrningen för Helsingborgs stad, där man genom ett allriskarbete bedömer nya och gamla it-tjänster efter risken att inte ha en hållbar digital beredskap för en viss it-lösning och lösningens användningsområde för staden. Maria berättade att man dessutom börjat neka planerade it-lösningar som inte möter de nya kraven och att Helsingborgs stad lägger extra mycket kraft på att stötta projekten i att hitta hållbara ersättningslösningar.