Nyhetsbrev från eSam

September 2:2024

Samverkan och kompetenslyft för en stärkt säkerhetskultur

I september presenterade regeringen sin budgetproposition för kommande år och de ökade cyberhoten mot Sverige märks i budgeten, med relativt stora satsningar på informations- och cybersäkerhetsarbetet. Det märks i sin tur inom eSam t.ex. genom engagemangen i arbeten med säker och robust digitalisering, både som ett sätt att stärka kompetensen och utbyta erfarenheter samt att ta fram säkra gemensamma lösningar.

Bland annat tar medlemmarna fram en vägledning om ransomware, med förslag på arbetssätt beroende på myndighetens ambitionsnivå. Ett annat exempel är en gemensam analys av EUs nya lagar på cybersäkerhetsområdet, som stöd för hur man kan anpassa sig till kraven. Arbetet är viktigt inte minst i ljuset av alla de lösningar som kan bli möjliga med AI och de förväntningar som finns på att offentlig sektor ska använda den tekniken på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Att myndigheter och andra organisationer har en stark säkerhetskultur när det kommer till teknikutveckling, är viktigt för att förhindra målkonflikter mellan att nyttja teknikutvecklingen fullt ut och att värna om säkerhetsskydd och integritet.

I det här numret kan du bland annat läsa om gemensamma tag mot systematisk avfallsbrottslighet och arbetet med en AI-baserad tolkningstjänst som flera av eSams medlemmar undersöker en effektiv och säker lösning på.

Fia Ekelöf kanslichef eSam

Tre generaldirektörer om myndighetens medlemskap i eSam

Livsmedelsverket, Utbetalningsmyndigheten och Riksantikvarieämbetet verkar i helt olika sektorer i samhället och bidrar med viktig kompetens på flera områden. Vi bad generaldirektörerna berätta om vad de tror kan bidra med och vilka förväntningar de har på nätverket.

Livsmedelsverket

Generaldirektör Annica Sohlström, berättar:

- Samverkan i alla former är viktigt för att få bra lösningar för våra målgrupper och effektivt utnyttjande av samhällets resurser. Här ser vi eSam som en viktig organisation för att dela erfarenheter, hitta gemensamma lösningar och dela resurser på olika sätt. Livsmedelsverket har goda erfarenheter av att samverka med många aktörer och har nyligen genomför ett lyckat samverkansprojekt med kommunerna och Tillväxtverket. Här finns mycket erfarenhet att dela med sig av till andra. Vi kommer att berätta mer om detta på Tillväxtverkets digitala evenemang den 16 oktober på temat Minskat och förenklat uppgiftslämnande.

Annika fortsätter: - Teknikutvecklingen går snabbt och speciellt inom AI. Som många andra myndigheter är Livsmedelsverket inne i en digital transformation, där vi vill kunna möta framtidens utmaningar och ta vara på möjligheterna med digital utveckling. Det kommer kräva ledarskap, mod, prioriteringar och strategiska investeringar.

 

Utbetalningsmyndigheten

Sedan årsskiftet är den nyaste myndigheten igång med arbetet. Myndighetens uppdrag är att genomföra dataanalyser och granskningar av statliga välfärdsutbetalningar för att upptäcka, förhindra och förbygga felaktiga utbetalningar och välfärdsbrottslighet. Från och med 2027 ska myndigheten ska även ansvara för utbetalningar från välfärdssystemet.

Per Eleblad, generaldirektör på myndigheten berättar:

- Uppstarten under första halvåret har handlat mycket om att få teknik och modeller på plats för våra dataanalyser samt säkerställa hög IT-säkerhet. Redan i maj, efter bara fem månader började vi inhämta stora volymer data och vi kör nu igång våra första analysmodeller. Här har ett gott samarbete med de utbetalande myndigheterna varit avgörande.

I och med att Utbetalningsmyndigheten från och med den 1 januari 2027 ansvarar för alla statens välfärdsutbetalningar får myndigheten en viktig roll i den civila beredskapen inom sektorn ekonomisk säkerhet.

- Genom att vi blir den aktör som har huvudansvaret för betalningar från välfärden kan vi skapa standardiserade processer som i sin tur leder till ökad redundans och robusthet i systemet. På sikt vill vi som betalningsförmedlare kunna styra om transaktioner från en myndighetsleverantör av betalningstjänster som drabbats av avbrott till en annan. På så sätt kan de träda in och täcka upp för varandra, avslutar Per Eleblad.

 

Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet gör kulturarvet till en del av samhällsutvecklingen genom att se till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. Visionen är ett långsiktigt användbart och sammanlänkat digitalt kulturarv för dagens och framtidens användare.

Susanne Thedéen är vikarierande Riksantikvarie och säger:

- Vi ser att det blir allt viktigare att vi myndigheter gemensamt har en aktuell bild över de förändringar som påverkar vårt digitaliseringsarbete, exempelvis generativ AI, ökad reglering och inte minst cyberhot på grund av det förändrade säkerhetsläget. Genom att ta oss an utmaningarna tillsammans inom ramen för eSam, kan myndighetens beredskap att möta kommande utmaningar stärkas.

- Vårt deltagande i eSam kan bidra till att öka fokus på sektorsgemensamma lösningar och hjälpa oss i att agera pådrivande och stödjande till en mångfald aktörer inom kulturarvsområdet. Det ger oss möjlighet att bidra till och dra nytta av en mer sammanhållen och effektiv digital offentlig sektor, vilket gynnar medborgarna.

Samverkan mot systematisk avfallsbrottslighet

Den svenska miljötillsynen med egenkontroll i centrum, står inför växande utmaningar där en systemutnyttjande avfallsbrottslighet breder ut sig med såväl stora negativa miljökonsekvenser, som problem för seriösa företag att konkurrera.

Bristande resurser i tillsynen och en egenkontrollerande tillsynsmodell som inte är riktigt anpassad för att kunna motverka brottsligheten i den utsträckning som behövs. Den utmaningen tog Naturvårdsverket, Skatteverket och Bolagsverket fasta på i 2024 års eSam hackaton. Laget Avfallsdetektiverna vann sedan med ett systemkoncept kallat Renare avfall. Konceptets huvudfokus är att ge tillsynsmyndigheterna ett kraftfullt verktyg mot avfallsbrottsligheten.

Renare avfall innehåller en stegvis utveckling där den huvudsakliga utgångspunkten är ett skifte från att rapportera i efterhand, till att samla in data om avfallstransaktioner i nära realtid - när det händer.
Naturvårdsverket ska utreda hur ett sådant skifte skulle kunna genomföras, eftersom myndigheten redan idag har den största datainsamlingen för området avfall.

Tillsammans med datamängder från t.ex. andra myndigheter, allmänheten och branschen beskriver konceptet ett tillsynsverktyg med en analysfunktion som bl.a. innehåller en AI-komponent. Verktyget ska vara såväl självlärande som flaggande; arbetet med tillsyn får hjälp att riktas mot särskilt problematiska verksamheter och platser.

Under hösten 2024 startar ett initiativ inom eSam där Naturvårdsverket utreder förutsättningarna för att realisera systemkonceptet, i samverkan med andra medlemsmyndigheter. Avsikten är också att parallellt samarbeta med branschen, för att under arbetets gång få in synpunkter på de föreslagna lösningarna.

Läs mer om arbetet i ett pressmeddelande från september, på Naturvårdsverkets webbplats:

Till pressmeddelandet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Workshop: Från omvärldsanalys till handling

I en workshop testade ett tiotal myndigheter olika metoder för att omsätta omvärldsanalys och strategisk framsyn, till praktisk handling. Huvudsyftet var att se hur trender kan integreras i strategier och verksamhetsplanering.

Under workshopen arbetade de ca 30 deltagarna med fyra trender ur rapporten Trender som påverkar digitaliseringen av offentlig förvaltning - eSam omvärldsanalys mot år 2034. Huvuduppgiften var sedan att på olika sätt reflektera över hur framtiden kan komma att se ut utifrån ett antal påståenden om framtiden, där deltagarna generöst delade med sig av sina insikter.

Metoder för att framtidssäkra verksamheter

En av workshopledarna var Jenny Dynesius från Skolverket, hon har använt metodiken i bland annat ledningsgruppers planeringsarbete.

– Vi kan se omkring sex månader framåt när det gäller AI-utvecklingen, men förändringar i till exempel skolan kräver minst tre till fem år. Genom att arbeta metodiskt med omvärldsanalys och scenarier stärker vi vår förmåga att lyfta blicken och framtidssäkra vår verksamhet, säger Jenny.

Den andre workshopledaren, Anders Schager från Skatteverket, förklarar metodiken:

– Arbetssättet kallas även strategisk framsyn och syftar till att stärka kunskapen att hantera flera potentiella "framtider" och på så sätt öka verksamhetens förmåga att agera i osäkerhet. Det är en bra katalysator för diskussioner och öppnar nya tankebanor. Vi uppmuntrar eSams medlemmar att utgå från rapporten som släpptes i våras när de arbetar vidare med detta.

Nästa steg

Arbetsgruppen sammanställer insikterna från workshoppen och publicerar dem för eSams medlemmar. Arbetet kommer även att presenteras under Innovationsveckan och E-förvaltningsdagarna i november.

Vill du veta mer eller dela dina egna erfarenheter, går det bra att kontakta Anders Schager anders.schager@skatteverket.se eller Jenny Dynesius jenny.dynesius@skolverket.se.

Är du intresserad av eSams omvärldsanalys med trender som påverkar digitaliseringen av offentlig förvaltning, så hittar du den här:

Till omvärldsanalysen Pdf, 2.3 MB.

AI-baserad tolkning

Enligt Upphandlingsmyndighetens statistik köper myndigheter i Sverige tolktjänster för ca 1,5 miljarder per år. En fråga till 13 av Sams medlemmar visar att de tillsammans köper tolktjänster för ca 350 miljoner kronor per år.

Det finns alltså mycket att vinna på att hitta alternativa lösningar på behovet av tolkning. Under 2023 presenterade Domstolsverkets innovationslabb en AI-baserad tolklösning för en grupp myndigheter inom eSam. Därefter startade Domstolsverket och Migrationsverket en pilot för att se om det är möjligt att använda en AI-baserad lösning som ersättning för nuvarande tolkverksamhet och vilka effekter det skulle få inom myndigheten.

Piloten genomfördes i Domstolsverkets lokaler där tekniken finns och Migrationsverkets medarbetare från operativ verksamhet genomförde flera tester utifrån fördefinierade scenarios, t.ex. samtal om tillståndsärenden, servicesamtal och anknytningsutredning. I testet talade den fiktiva personen arabiska, bulgariska, kinesiska och spanska.

Trots tekniska utmaningar i labbmiljön genomfördes testerna på ett framgångsrikt sätt. Några reflektioner är bland annat att personalen har en hög tilltro till AI-tolken, att översättningarna håller bra kvalitet på spanska och arabiska samt att transkriberingen underlättar personalens arbete. Migrationsverket ser flera positiva effekter med att använda en AI-baserad tolklösning:

  • Det blir jämn kvalitet på tolkningen när det är samma tolk som används.
  • Serviceförmågan ökar genom att kunna erbjuda mer service på fler språk än vad som är möjligt idag.
  • Det blir en mer kostnadseffektiv hantering.
  • Det blir ett stöd i reformarbetet på migrationsområdet med fler inskrivna sökanden på förläggningar och fler digitala utredningar.

Piloten slutfördes i juni 2024 och nu undersöker Migrationsverket och Domstolsverket ett lämpligt nästa steg. Samtidigt förtydligas förutsättningarna för att använda AI-baserad tolkning.

Inom eSam startar också ett nytt uppdrag där fler myndigheter får möjlighet att utforska scenarios med AI-baserad tolkning i verksamheten. Myndigheterna kan återanvända tidigare resultat för att ta reda på hur AI-lösningen kan omsättas i den egna verksamheten.

Innehållsförteckning

Fler nyhetsbrev

Januari 2025

eSam firar 10 år med fokus på samhällsnyttor och robust digitalisering
Vi skriver nu 2025 och året har minst sagt rivstartat med händelser på den globala arenan som sannolikt kommer att påverka våra medlemmars verksamhet på olika sätt. I år är också ett jubileumsår eftersom eSamverkansprogrammet firar 10 år. Programm...

November 2024

Ministern välkomnar arbetet med en digital ingång för privatpersoner
Just nu handlar mycket om AI, hur vi bättre kan nyttja tekniken samt hur den kan användas på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Det märktes inte minst på styrgruppsmötet i eSam i slutet på november där bland andra civilminister Slottner deltog. I s...