Vägledning arkitekturstyrning

Innehåll

Det är viktigt att utgå från en arkitektur när man bereder, beslutar och följer upp verksamhets- och IT-utveckling. Arkitekturstyrningen definierar det regelsystem som arkitekturarbetet ska följa för att fungera som ett strategiskt och operativt stöd och kan bidra till att:

• förbättra samordning
• hantera beroenden
• använda resurser mer effektivt
• säkerställa hållbar arkitektur över tid
• säkerställa skalbarhet
• öka kvaliteten och
• minska sannolikheten och konsekvenser av risker.

Arkitekturstyrningen tillämpas på både strategisk, taktisk och operativ nivå. Den strategiska nivån utvecklar och förvaltar målarkitekturen utifrån myndighetens långsiktiga inriktning, den taktiska stödjer beslutsfattande och planering, medan den operativa säkerställer att utvecklingsinitiativen följer och bidrar till realiseringen av samma inriktning.

Arkitekturstyrningens syfte är att:

• via välgrundade och motiverade beslut, bidra till att myndighetens mål, strategier och övrig styrning uppfylls,
• stötta verksamheten med att effektivisera sina processer och säkerställa att information och it-stöd är ändamålsenliga och har förväntad kvalitet, samt att
• nödvändiga livscykelaktiviteter i it-stöd och andra omvärldsförändringar kan hanteras vid rätt tidpunkt.

Arkitekturstyrning fokuserar på processen att ta fram arkitektur och arkitekturdokumentation, att följa upp tillämpningen av arkitekturen, samt att kommunicera underlag och arkitekturbeslut som ligger till grund för olika vägval. Arkitekturstyrning är ett verktyg för att åstadkomma synbar och mätbar nytta med verksamhetsförändringar och behöver utvecklas kontinuerligt i ett ständigt lärande och successiva förbättringar.

Vägledningen beskriver fyra kärnförmågor som används i olika faser av arkitekturarbetet, samt två förutsättningsskapande förmågor av mer styrande och stödjande karaktär. Förmågorna beskrivs först kortfattat och sedan mer utförligt i egna kapitel längre fram i vägledningen.