Radarbilden februari 2026
Vi ser ett ökande fokus på AI och nya regleringar på säkerhetsområdet. Regerigen har presenterat AI-strategin och flera satsningar för att göra AI, digital identitet och säkerhet till grundläggande delar av offentlig förvaltning.
Flera händelser i omvärlden och i Sverige påverkar myndigheternas digitalisering- och utvecklingsarbete. eSams radarbild ska bidra till bättre framförhållning, helhetssyn och stöd för medlemsmyndigheterna för att få överblick av nya och eventuellt kommande regelverk/lagstiftning. Underlagen kan också bidra till att identifiera och prioritera områden med behov av samverkan inom eSam för bättre effektivitet och samhällsnytta.
Radarbilden har två delar; en excelfil där innehållet har sorterats utifrån olika områden, Artificiell intelligens, Säkerhet och beredskap mfl. Innehållet kan filtreras utifrån status, typ av regelverk och tidplan. Excelfilen kan laddas ned och nyttjas av den egna myndigheten och anpassas utifrån den egna verksamhetens förutsättningar och behov.
Sist i rapporten finns en visualisering av radarbilden som är framtagen med stöd av ett AI-baserat analysverktyg som just nu pilottestas inom eSam och där arbetet med radarbilden ingår som en del. Visualiseringen av excelfilen kan bidra till ökad förståelse samt ge ytterligare perspektiv till fortsatt analys.
De mest påtagliga förändringarna sedan förra versionen i september 2025, handlar om ett ökande fokus på AI samt nya regleringar inom säkerhetsområdet.
Regeringen har initierat flera samordnade satsningar för att göra AI, digital identitet och säkerhet till grundläggande delar av offentlig förvaltning. För AI planeras en förvaltningsgemensam “AI‑verkstad” där Försäkringskassan och Skatteverket fått i uppdrag att etablera infrastruktur, styrning och stöd för upphandling samt tekniska komponenter, med begränsad drift senast 1 juli 2026 och betydande anslag 2026–2030.
Den 20 februari 2026 presenterade regeringen en AI-strategi som tar ett samlat grepp om AI-frågorna. Målet är att Sverige ska vara bland de tio främsta länderna i världen inom AI, exempelvis genom en AI-verkstad, AI- och datauppdrag till drygt 100 myndigheter, och en ny lag om effektiv datadelning inom offentlig förvaltning. En nationell AI-samordnare ska utses för svenska språkmodeller. Regeringen ska också lägga fram ett lagförslag som ska göra det mer effektivt att dela data mellan myndigheter.
AI-strategin är uppdelad i tre delområden; samhällsnytta, hållbar utveckling samt konkurrenskraft och innovation. Myndigheten för digital förvaltning - Digg - och Post- och telestyrelsen, har fått i uppdrag att följa upp strategin, analysera utvecklingen av AI i Sverige och vid behov föreslå åtgärder för att nå strategins målsättningar.
Parallellt har regeringen gett Digg i uppdrag att ta fram ett förslag på hur Sverige kan organisera ett långsiktigt och strukturerat samarbete för utveckling av tjänster för data och artificiell intelligens. Uppdraget ska redovisas i maj 2026. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för att offentliga aktörer, akademi och andra relevanta aktörer tillsammans ska kunna utveckla säkra och effektiva data- och AI-tjänster, i linje med både svenska och europeiska digitaliseringsmål. Tillgång till data i säkra behandlingsmiljöer utan överföring, vidareutveckling av Sweden Connect och Sveriges dataportal samt etablering av regulatoriska sandlådor enligt AI‑förordningen pekas ut som centrala praktiska möjliggörare för skalbar och kontrollerad AI‑utveckling i offentlig sektor.
Enligt regeringen har AI också en stor betydelse för Sveriges säkerhet och försvar. Sverige behöver utnyttja AI för att stärka skyddet av samhällsviktiga funktioner och värna både inre och yttre säkerhet. Sveriges digitala sårbarhet måste minska samtidigt som tillgången till säkra tekniska plattformar säkerställs. Även arbetet med tekniksuveränitet inom EU hänvisar till unionens förmåga att kontrollera sitt eget digitala öde – vilket omfattar hårdvara, mjukvara, data och standarder – samtidigt som beroendet av icke-europeiska (särskilt amerikanska och kinesiska) teknikjättar behöver minskas. EU strävar efter att bygga ett självförsörjande, konkurrenskraftigt och säkert digitalt ekosystem, från halvledare och molninfrastruktur till AI och cybersäkerhet.
Säkerhet och beredskap stärks genom ett skärpt regelverk och organisatoriska förändringar. Den nya svenska cybersäkerhetslagen och cybersäkerhetsförordningen (NIS 2) innebär att offentliga verksamhetsutövare inom utpekade sektorer måste vidta skyddsåtgärder för nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter, med tillsyn och sanktionsmöjligheter vid brister. Systematiskt och riskbaserat cybersäkerhetsarbete lyfts fram som grund för nationell motståndskraft och påverkar hur myndigheter bedriver digitalisering. Ökad cybersäkerhet förutsätter tvärsektoriellt, riskbaserat arbete där skyddsåtgärder prioriteras efter sannolikhet och påverkan.
Inom digital identitet föreslås en federationsbaserad nationell infrastruktur som utvidgar fokus från identifiering till också att avgöra behörighet och roll i realtid. Lösningen bygger på återanvändning av befintliga komponenter som Sweden Connect och kompletterar e‑legitimering med digitala behörighetshandlingar vilket syftar till ökad rättssäkerhet, spårbarhet och interoperabilitet. Digg pekas ut som ledningsansvarig med rollfördelning mellan utfärdare, federationsområdesansvariga och förlitande parter, och styrningen planeras delvis via avtal för att möjliggöra snabb anpassning. EU‑anpassning, inklusive eIDAS‑revidering och koppling till europeiska initiativ som den digitala identitetsplånboken, är en viktig drivkraft och en statlig e‑legitimation på högsta tillitsnivå föreslås kopplad till Polismyndighetens ansvar.
Datadelning och informationsutbyte är centralt för att främja säker och effektiv informationshantering inom offentlig sektor. Interoperabilitet är avgörande för att system ska kunna samarbeta och dela information effektivt, vilket kräver styrning och reglering. EU:s reglering inom interoperabilitet syftar till att förenkla datadelning och digital samverkan mellan myndigheter i hela Europa. Öppen källkod och standardiserade API:er är av stor vikt för att skapa en säker, flexibel och långsiktigt hållbar digital infrastruktur.
Skriv ut