Maj 2023

Utvecklingen av digitala tjänster som baseras på AI går för närvarande mycket snabbt och användningsområdena blir allt fler, det innebär både möjligheter och risker för myndigheter. eSams AI-grupp arbetar inom flera områden med att tydliggöra förutsättningar, följa utvecklingen och att starta gemensamma utforskande uppdrag.

En grupp tar fram en rapport för utvecklingsprocessen bl.a. för att beskriva en generell utvecklingsprocess för AI/Maskininlärning på ett transparant sätt och förklara hur data hanteras i de olika stegen. Rapporten kan användas inom en myndighet för att öka förståelsen för AI-arbetet genom utvecklingsprocessens olika steg och resultatet det skapar. Exempel på steg kan vara val av data och datakälla, förberedelse av data, val av algoritm samt träning, validering och testning. Rapporten slutförs under hösten 2023 och blir då tillgänglig för medlemmarna.

För närvarande bereds ett uppdrag om pilotverksamhet för att använda en AI-baserad tolkningstjänst i en myndighet. Uppdragets syfte är dels att se effekterna av att använda en AI-baserad lösning för tolkning, dels att beskriva förutsättningarna för att myndigheter ska kunna automatisera tolkningen genom att använda en lösning i den ordinarie verksamheten. Medlemmarna har gjort en inventering av kostnader för tolktjänster och tanken är att myndigheter med betydande kostnader, genomför en pilot med en AI-baserad lösning i en begränsad del av verksamheten och under en begränsad tid. I uppdraget ska tolkningens kvalitet, uppnådda effekter, hur den AI-baserade lösningen kan användas bredare i organsiationen och vilka förutsättningar som skulle krävas för detta, utvärderas. Uppdraget är tänkt att genomföras under hösten 2023.

En annan arbetsgrupp har utbytt erfarenheter och identifierat samverkansområden för den befintliga hanteringen av chattbotar inom myndigheterna. Ett viktigt område är att undersöka tillgängliga plattformar för etablering eller vidareutveckling av befintliga chattbotar. Därför bereds nu ett uppdrag för att analysera befintliga plattformar på marknaden, både kommersiella plattformar och plattformar som bygger på open-source. I den kommande sammanställningen ska alternativen beskrivas ur olika perspektiv, t.ex. tekniska förutsättningar, risker, kostnader, nytta, sårbarheter, drift och säkerhet. I uppdraget ingår också att beskriva alternativ för hur olika myndigheterns chattbotar kan kopplas ihop så att ställda frågor kan besvaras av olika myndigheter i samma gränssnitt beroende på vilken myndighet som äger sakfrågan. Ett avsnitt kommer särskilt att beskriva för- och nackdelar med att etablera en central chattbot jämfört med en decentraliserad modell, där myndigheternas olika chattbotar lämnar över frågor till varandra.

I november 2022 lanserades den AI-baserade chattboten ChatGPT av OpenAI som en prototyp och i mars släpptes en förbättrad version. Utvecklingen går väldigt fort och flera IT-aktörer lanserar nu avancerade produkter, både generella och specifika tillämpningar. Inom eSam startade snabbt ett arbete om både en kortsiktig och långsiktig samverkan kring verksamhetsfrågor i relation till de AI-baserade tjänsterna. Samverkan har hittills resulterat i ett temamöte om generativa AI-baserade chattbotar och ett erfarenhetsutbyte om hur man kan kommunicera användningen inom organisationen internt. I maj publicerades också råd för intern kommunikation om användning av generativa AI-baserade chattbotar, på eSams webbplats.

Nu fortsätter arbetet med att precisera dels hur man kan använda de generativa AI-baserade tjänsterna inom en myndighet, dels hur man kan nyttja stora språkmodeller för att utveckla interna tillämpningar och vilka förutsättningar som krävs. Arbetet bedrivs genom att nära följa medlemmarnas olika initiativ och kontinuerligt dela erfarenheter.

Ta del av råd för intern kommunikation om generativa AI-baserade chattbotar Pdf, 83.8 kB.

I maj arrangerade eSam det tredje seminariet om vad som hänt efter projekt digital samarbetsplattform för offentlig sektor. Seminariet vände sig den här gången särskilt till it-branschen och över 300 deltagare visar att intresset fortfarande är stort.

Skatteverket inledde med en översikt över vad projektet åstadkom och om it-branschens respons. Kriminalvården, Pensionsmyndigheten, Länsstyrelserna, Storstockholms brandförsvar, Alingsås kommun, Försäkringskassan, DIGG, Elsäkerhetsverket och Havs- och vattenmyndigheten presenterade sedan lösningar som de efter projektet, infört eller beslutat att införa.

Seminariet visade ett axplock av redan införda, beslutade eller upphandlade lösningar i offentlig sektor, det finns fler exempel.

Drygt 200 externt och internt inbjudna tittare följde den livesändning som Migrationsverket genomförde den 24 maj. Under en och en halv timme delade representanter för DITT-projektets tre delar med sig av erfarenheter från arbetet.

DITT, som står för digital transformation tillstånd, är Migrationsverkets största utvecklingsprojekt. Omkring 200 medarbetare inom myndigheten är aktiva i projektet, som har en total budget på 170 miljoner kronor. 130 av dessa kommer från EU.

Sändningen inleddes med att projektets styrgruppsordförande Cecilia Borin, biträdande avdelningschef för digitaliserings- och utvecklingsavdelningen, gav tittarna en övergripande bild av projektet och dess syfte.

I de tre avsnitt som följde fick tittarna möta:

•  Migrationsverkets chefsarkitekter Susanne Björk och Christian Andersson som berättade om ”Arbetet med en långsiktigt hållbar arkitektur i en snabbrörlig och digital värld”

•  Ida Wallerö från Team AT-work som presenterade en lösning framtagen ihop med Skatteverket. Temat var: ”Win, win, win – behovsdriven utveckling av tjänster i myndighetssamverkan”

•  Erik Holmgren, enhetschef region Nord och projektledare Marie Wärn som presenterade projektets arbete inom området kompetens under rubriken ”Kompetens och digital transformation – så arbetar vi för att skapa rätt förutsättningar”

Den betydelse som EU:s finansiella stöd har som katalysator i arbetet lyftes av de olika delprojekten. Det gjordes också tydligt att samskapande internt och externt är en röd tråd i projektet, vilket betonades ytterligare av att Skatteverket gästade sändningen och gav sin syn på arbetet med att utveckla en gemensam lösning.

Den som är intresserad av mer information eller dialog är välkommen att kontakta projektet på digitalmognad@migrationsverket.se

Projektet medfinansieras av Europeiska unionen.

eSams medlemmar har ett stort intresse för gemensamma designmönster och designprinciper.

Under vårens erfarenhetsutbyten har det blivit tydligt att en utökad samverkan om designsystem, skulle bidra till högre effektivitet och större nytta för myndigheternas användare av digitala tjänster. Inför kommande verksamhetsår planerar vi därför ett uppdrag med sikte på ett gemensamt designsystem för myndigheterna. Det finns behov av att identifiera gemensamma designmönster och designprinciper och att ta fram gemensamma produkter som återanvänder det som redan finns. Uppdraget föreslås också finna former för vidareutveckling och förvaltning av resultaten.

Kontaktperson är Mikael Österlund på eSams kansli

Flera förslag i årets hackaton byggde på AI-lösningar och nu går eSams AI-grupp igenom förslagen för att hur arbetet kan fortsätta.

Vinnaren i hackaton 2023 föreslog att etablera en chattbotslösning där olika myndigheters chattbotar kan vidareförmedla frågor till varandra i ett gränssnitt. Uppdraget som nu tas fram kring AI-plattformar, se ovan, kommer att utgå från det vinnande förslaget genom att utveckla idén och förtydliga förutsättningarna för att en sådan lösning ska kunna genomföras.

Några andra bidrag i hackaton som tas vidare i eSams arbete är t.ex uppdraget om gemensamt designsystem för medlemmarna (se ovan) och en idé om hur medlemsmyndigheterna kan dela och återanvända kundinsikter mellan varandra.

På dataområdet är det avgörande att ha tillgång till och att kunna använda data effektivt och säkert. En dataplattform är vad du behöver då. Och en data mesh. Låter det obekant?

Den 11 maj hade eSam ett temamöte om just dataplattformar där medlemmarna fick insyn i och möjlighet att dela erfarenheter om det och om data mesh. Syftet med en dataplattform är att underlätta tillgången till och användningen av data på ett effektivt och säkert sätt. Genom att samla in, integrera och analysera data från olika källor kan organisationer få värdefull insikt och använda den för att fatta bättre beslut, optimera sina processer och förbättra sin verksamhet. Data mesh, är ett begrepp som förekommer i samband med dataplattformar och är en arkitektonisk modell för datahantering som fokuserar på att decentralisera ansvar och befogenheter för datahantering i organisationer.

Jakob Engdahl från SCB samt Peter Hammar och Dan Stenvall från Tullverket, berättade om hur de arbetar med data och dataplattformar. Deltagarna diskuterade frågorna utfrån egna initiativ på området och om det finns ett samverkansbehov inom specifika områden samt om det finns tankar kring att använda data mesh inom organisationen.

I samma härad som temamötet om dataplattformar och data mesh, arrangerade eSam också ett temamöte om nationella grunddata, i slutet av maj.

Nationella grunddata är uppgifter inom offentlig förvaltning som flera aktörer har behov av, som är viktiga i samhället och som uppfyller överenskomna egenskaper, principer och riktlinjer. För att data som utbyts inom offentlig förvaltning ska vara korrekta och tillgängliga finns ett nationellt ramverk för grunddata. Det finns även fem grunddatadomäner som arbetar utifrån ramverket och omfattar fastighet och geografisk information, person, företag, transportsystem samt hälsa- vård och omsorg.

Representanter från Digg beskrev det nationella ramverket för grunddata och de ansvariga myndigheterna inom respektive grunddatadomän presenterade det aktuella arbetet.